I somras bedömde Skolverket rekryteringsbehovet till 70 000 heltidstjänster för perioden 2015–2019. Nu skriver regeringen upp den prognosen med ytterligare 17 000 lärare i hela landet.
– Lärarbristen är den enskilt största utmaningen. 17 000 ytterligare lärare är verkligen inte lite, utan här måste vi säkerställa att lönerna och arbetsmiljön för lärare förbättras. Och det kan inte vänta, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till TT.
Enligt Skolverkets analys var det 2 300 av de 70 000 lärarna som behöver anställas i Uppsala län inom den kommande femårsperioden. Det kan jämföras de omkring 400 nyutbildade lärare som varje år examineras vid Uppsala universitet är stort. I hela landet är det omkring 8 000 lärare som examineras årligen. I siffrorna finns också de obehöriga lärare som ska ersättas med behöriga.
På Uppsala universitet säger man också att det inte är helt enkelt att skala upp utbildningen.
– En flaskhals är att vi måste kunna rekrytera kompetent personal. Om vi expanderar utbildningen vill vi inte tumma på kvaliteten och det tar tid att anställa lektorer, säger Anna Hagborg, enhetschef för lärarutbildningens studievägledare på Uppsala universitet.
Regeringen vill nu anvisa flera vägar för blivande lärare att komma in i yrket. 340 miljoner satsas fram till 2019 kompletterande utbildningar för dem som kan bli lärare. En av de möjligheter som ska öppnas är en snabbväg för dem med forskarutbildning att läsa in lärarkompetens på ett år. Men totalt ger det ett ganska litet tillskott, och för de forskarutbildade har det talats om att 50 personer per år kan bli lärare den vägen.
– Redan i dag börjar omkring 13 000 på lärarutbildningen varje år. Och det gör lärarutbildningen till en mycket större utbildning än till exempel sjuksköterskeutbildningen och många andra yrkesutbildningar. Och vi måste nog bereda oss på att behovet av lärare inte kommer att tillfredsställas. Och på något sätt måste skolan anpassa sig till det, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet.
Ett särskilt problem är att de stora behoven av nyrekrytering på grund av de många nyanlända uppkommer i små kommuner där man i dag inte har de resurser som krävs. I Borgholms kommun på Öland utgör nu nyanlända 16—18-åringar 50 procent av alla ungdomar i den åldern. Nyanlända sexåringar utgör över 40 procent av alla sexåringar i kommunen. I Uppsala varierar andelen nyanlända i årskullarna från 1 procent i låg- och mellanstadiet till 8 procent i gymnasiet.