”Lärarbristen är det största hotet”

Lärarförbundet oroas över att arbetsbelastningen i skolan blir allt mer ansträngd. Lärarbristen är det största hotet mot arbetsmiljön, menar facket.

Förtroendeklyfta. Louise Plobeck, ordförande i Lärarförbundet Uppsala, menar att kriteriet som syftar till att undervisa mer kan skapa en förtroendeklyfta mellan förvaltning och skola.

Förtroendeklyfta. Louise Plobeck, ordförande i Lärarförbundet Uppsala, menar att kriteriet som syftar till att undervisa mer kan skapa en förtroendeklyfta mellan förvaltning och skola.

Foto: Magdalena Prevéus

Uppsala2017-08-16 07:00

Louise Plobeck, ordförande för Lärarförbundet i Uppsala, ser en stor förändring under sina 23 år i yrket.

–  Elevgrupperna har blivit fler i takt med att antalet undervisningstimmar har ökat och klasserna i de lägre stadierna har blivit större. Vi har också fått fler arbetsuppgifter som inte handlar om undervisning, säger Louise Plobeck.

På många låg- och mellanstadieskolor förlorar lärarna förberedelsetid och tid för efterarbeten eftersom de måste vara rastvakt, måltidsvakt och trafikvakt för eleverna vissa tider på dagen. Dokumentation är en annan arbetsuppgift som stjäl tid från lektionsplaneringen, enligt Louise Plobeck.

Lärarbristen har varit känd under många år. Det som oroar Lärarförbundet är att bristen har spridit sig till nya grupper.

– Det saknas lärare inom praktiska och estetiska ämnen idag, lärare som det fanns gott om förr. Vi ser också en brist på matte/no -lärare, språklärare, vissa yrkeslärare på gymnasiet och speciallärare där en stor grupp går i pension snart, säger Louise Plobeck.

När skolorna inte lyckas rekrytera behöriga lärare anställer man obehöriga, men de får inte sätta betyg självständigt, vilket innebär att de behöriga lärarna får ännu mer att göra när de har obehöriga kollegor.

– Lärarbristen är egentligen det största hotet mot både elevers och lärares arbetsmiljö. Arbetet blir tyngre och eleverna riskerar att bli mer oroliga när det är oerfaren personal på skolan.

När UNT gör en rundringning har flera skolor lyckats tillsätta lärare på vakanta tjänster. Men flera rektorer har haft stora svårigheter med att rekrytera vissa lärare, särskilt svårt är det med behöriga slöjd- och musiklärare. På Tiundaskolan har man nyligen lyckats.

– Jag har rekryterat både en behörig specialpedagog och en behörig slöjdlärare. Vi har som regel lätt att hitta personal, många vill jobba i centrala Uppsala, säger Torbjörn Kättström, rektor.

I Gunsta utanför Uppsala saknas det fortfarande en klasslärare, men Caroline Sedin, rektor, är inte orolig.

– Vi löser situationen med de lärare vi har. Jag har goda förhoppningar om att vi hittar en lärare. Jag har kämpat i flera år med att hitta behöriga musik- och slöjdlärare, men nu har jag lyckats. Vi har en trygg och stabil personalgrupp och jag tror att många trivs här så vi har inte haft någon massflykt av lärare heller, säger Caroline Sedin.

På grundskolan i Uppsala hade man svårt att få tag på lärare förra året, då fick flera rektorer arbeta med rekrytering på semestern. I år ser det bättre ut, enligt Ingela Pettersson, tillförordnad skolchef.

– Förra veckan hade vi runt 20 vakanta tjänster, den här veckan är det ungefär femton tjänster som ligger ute på annons, det är ett förhållandevis bra läge.

Enligt Ingela Pettersson kommer alla vakanser att tillsättas inför skolstart och man anställer vikarier i väntan på att hitta legitimerad personal.

Arbetsgivaren och fackförbunden arbetar tillsammans för att få till en bättre arbetsmiljö för lärarna, enligt Ingela Pettersson.

– Vi följer upp arbetssituationen på varje skola och det finns handlingsplaner där det behövs. Under de senaste åren har rektorerna även gått utbildningar i arbetsmiljö.

På gymnasiesidan saknas det ett tiotal lärare inför hösten, enligt Olle Bergh, tillförordnad gymnasiechef.

– Det är en normal siffra och jag är inte orolig inför höstterminen. Vi har sökande till alla tjänster och det är också en hög andel behöriga lärare.

Olle Bergh menar att det är lättare att rekrytera till Uppsala eftersom man har lärarutbildningen här.

Största bristen i fallande ordning

Grundskollärare för högre år, särskilt matematik/NO.

Fritidspedagoger

Förskollärare och grundskollärare för högre år, särskilt språk/SO

Speciallärare och specialpedagoger

Gymnasielärare, särskilt matematik/NO

Källa: Scb

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!