Läran om våren
Fenologin är en hel vetenskap för att hålla koll på vårtecken. Och vårtecknen kommer allt tidigare.
Läsarnas bilder på årets vårtecken hittar du på unt.se/folk.
Foto:
När kommer den där våren egentligen? Så här års är det den vanligaste frågan som ställs till SMHI, Statens meteorologiska och hydrologiska institut, enligt de själva. En helt förståelig undran, med tanke på de senaste marsveckornas nyckfulla snöyrväder.
Institutet svarar enligt den här regeln: Våren har anlänt den första av minst sju dagar i rad då dygnsmedeltemperaturen är över noll grader Celsius. Något som för säkerhets skull bara kan ske efter den 15 februari, så att inte skåningarna riskerar vår redan vid nyår.
Logiskt kanske. Men när vi längtar till ljusare tider är det inte i första hand exakta siffror och tabeller många tänker på. I stället undrar vi om det inte snart dags för de första flyttfåglarna att kvittra i Uppsala? Vi undrar hur trädens blad vet när det är dags att slå ut? Och när, när ska det egentligen ske?
Svaren, på vad som för oss är personliga funderingar, är faktiskt också en hel vetenskap, fenologi. Fenologerna beskriver tidsmönster i naturen och försöker förstå vad som styr dem. De samlar in fakta om när blommor blomstrar, när fåglar kommer och far och jämför med tidigare år.
Kjell Bolmgren är forskare i växtekologi vid Uppsala universitet och en av de drivande bakom Svenska fenologinätverket som startade för ungefär ett år sedan.
- Fenologin har sitt ursprung i ett klassisk tradition som människan har att tolka naturen. Hur årstiderna växlade kunde vara livsavgörande inom jordbruket, säger Kjell Bolmgren.
Nätverket samlar in observationer och data från både privatpersoner och forskningsstationer. Och våra trakter är faktiskt en guldgruva för fenologerna.
- I Uppland finns världsunika samlingar, bland annat från Gunnar Johansson i Tärnsjö som under 73 år samlade in fenologiska data. Det gör att vi kan jämföra förändringar i naturen över lång tid, säger Kjell Bolmgren.
Under nätverkets första år, 2008, lyckades man få in 5000 rapporter från hela landet. De jämförde man med de historiska rapporterna från 1800- och 1900-talet.
En snabb blick på resultatet visar att det vi kallar vårtecken dyker upp allt tidigare.
- Det finns en tydlig trend på att det har skett en tidigareläggning. Man har sett att perioden mellan hägg och syren kommer ungefär en vecka tidigare nu än vid de gamla mätningarna, säger Kjell Bolmgren.
Förra året, då våren visserligen var ovanligt varm, började vitsippor och tussilago att blomma en och en halv månad tidigare än för omkring hundra år sedan.
Sådana siffror är lätt att koppla till klimatförändringar och jordens uppvärmning. Inte alls fel, enligt Kjell Bolmgren.
- När vi människor påverkar klimatet, så det blir varmare på jorden, förändras också de system som styr årscykeln hos växter och djur, säger Kjell Bolmgren.
Särskilt växterna kommer att påverkas, eftersom de inte kan flytta på sig. Redan nu har man märkt förändringar. En är pollensäsongen, som tenderar att börja tidigare och bli lite längre, berättar Kjell Bolmgren.
Exempel finns också från tidigare studier, där man jämfört uppgifter om glasbjörkens lövsprickning de senaste tjugo åren och sett att vegetationsperioden i snitt börjar 5-6 dagar tidigare om medeltemperaturen höjs med en grad.
Klimatfrågan är också en av de viktigaste anledningarna till att det svenska fenologiska nätverket får sällskap av allt fler likar världen över.
- Och det är viktigt att det uppmärksammas. Fenologin kan ge oss en bra bild av hur naturen svarar på den globala uppvärmningen. Har vi tur kan den hjälpa oss att förutsäga hur olika djur och växter kommer att reagera, vilka som kommer att gynnas och missgynnas, säger Kjell Bolmgren.
Men även om man inte ska hoppas på negativa klimatförändringar, kan man väl ändå få längta till en tidig vår? Förtröstan finns för den som längtar till grönare tider. Svenska fenologinätverket har redan fått in rapporter om blåsippa och hassel ända upp till Stockholmstrakten.
- Hasseln kommer troligen i gång i Uppsala så fort nästa värmeknäpp kommer, medan blåsippan nog väntar tills all snö smält undan, säger Kjell Bolmgren.
SMHI:s vår då? 21 februari kom våren till sydligaste Sverige. Enligt statistiken ska Upplandsvåren börja kring den 25 mars, men sedan några varma dagar i början av mars är det enligt SMHI:s regel faktiskt vår redan nu på flera håll i landskapet. Och har våren kommit så har den. Några dagars minusgrader och snöstorm gör inte att det meteorologiskt är vinter igen. Så blunda för snön och lyssna på vårfåglarna, en del är faktiskt redan här!
Normalvåren i Uppsalatrakten, om den finns, brukar se ut så här:
Resten av mars:
Det är dags att börja spana efter vårfåglar som skogsduva, ringduva och morkulla. Snart gästar också tofsvipa, stare, bofink, rödhake den uppländska naturen.Tidiga blommor, som vintergäck, snödroppe och krokus kommer. Allra först brukar hästhoven, eller tussilagon, vara. Pollenmätarstationerna rapporterar om pollen i sina fällor, främst från hassel och al.
Dygnsmedeltemperaturen i mars ligger fortfarande på minus, -1 grad C.
April:
Nu kommer de fåglar som inte flyttat så långt, kanske till området kring Nordsjön eller Mellaneuropa, tillbaka.
I början av april brukar sädesärlan och fisktärnan dyka upp. Senare kommer bland annat lövsångare, hussvala, svartvit flugsnappare och stenskvättaBlåsippa, backsippa, gullviva och svalört är några vanliga aprilblommor. Men är det en varm vår kan de dyka upp redan i slutet av mars, medan de kyligare år väntar till slutet av april. Björk och almträd blommar från mitten av april och framåt, vilket ger gott om pollen.
Dygnsmedeltemperaturen ligger nu på + 2 grader C.
Maj: vecka 19-22
I maj kommer de långflyttande fåglarna hem från främst Afrika. Grå flugsnappare näktergal, gök kommer under månadens första veckor. Tornseglare och blåhaken kommer senare i maj.
Nu börjar allt fler vår- och även försommarblommor att dyka upp på riktigt. Tusensköna, gulsippa och harsyra är tre av dem. Eken är ett av de träd som har sin blomning nu.
Dygnsmedeltemperaturen i maj är uppe i + 7 grader C.
Källor: blommar.nu, Naturhistoriska riksmuseet: nrm.se, SMHI
Så jobbar vi med nyheter