Lär dig ett jobb i skolan

2016 är yrkesutbildningarnas år i Sverige. Trots att de ofta leder till jobb i de branscher som skriker efter arbetskraft lockar yrkesprogrammen bara en av fyra gymnasister.

Mekanik. Yrkes-SM 2016 anordnades i Malmö. Här tävlade unga utövare i ett 20-tal yrkesklasser. Nästa gång, 2018, är Uppsala värd för arrangemanget. På bilden syns Rufus Lindé, ­flygplansmekaniker.

Mekanik. Yrkes-SM 2016 anordnades i Malmö. Här tävlade unga utövare i ett 20-tal yrkesklasser. Nästa gång, 2018, är Uppsala värd för arrangemanget. På bilden syns Rufus Lindé, ­flygplansmekaniker.

Foto: Björn Lindgren/TT

Uppsala2016-11-08 05:00

Nästan var sjätte person mellan 15 och 24 år är arbetslös i Sverige. Trots det finns det branscher där behovet av att anställa folk är jättestort, till exempel inom byggindustrin och hälso- och sjukvården. Flera av bristyrkena är sådana som det går att utbilda sig till redan i gymnasiet, men eftersom det i dag bara är en av fyra gymnasieelever som går yrkesförberedande program försöker man locka fler.

–  Det är ett smart val att göra. Det finns goda möjligheter både till jobb och karriär, säger Pontus Slättman, vd för World Skills Sweden, ett samarbete mellan Svenskt Näringsliv, LO och staten.

Enligt Pontus Slättman känner den vanliga niondeklassaren bara till cirka 25 olika yrken, något som kan förklara ointresset för yrkesprogrammen. Därför ordnar World Skills Yrkes-SM där unga utövarna tävlar och briljerar.

– Undersökningar vi har gjort i samband med tävlingarna visar att många blir väldigt inspirerade av att se de här skickliga yrkesutövarna och att attityden till de yrkesförberedande programmen förändras, säger Pontus Slättman.

Han menar att det finns ett missförstånd som går ut på att den som inte vet vad den ska göra efter gymnasiet tror att den bör välja till exempel samhälls-vetenskapliga programmet eftersom det uppfattas som en bred utbildning. I själva verket är det betydligt lättare att läsa in teoretiska ämnen i efterhand än praktiska.

– Men det är egentligen bredare att testa att gå ett yrkesprogram med chans att skaffa dig högskolebehörighet genom tillvalsämnen eller genom att läsa till dem senare.

Anna Manell, legitimerad lärare och skolpolitiker för Liberalerna är inne på samma linje.

Hon tycker att ännu mer borde göras för att locka elever till ­yrkesprogrammen.

– Det är ju fantastiskt att kunna få lära sig ett yrke och få jobb på en gång. Det finns ett jättestort utbud av kreativa jobb som kräver skickliga utövare, säger hon.

Att studieförberedande program skulle vara svårare och mer prestigefyllda vänder sig Anna Manell starkt emot.

– Yrkesprogrammen kräver otroligt mycket kunskap och ambition och ute på praktikplatserna ställs det höga krav.

Hon tror att föräldrarnas åsikter spelar stor roll för gymnasievalet och ser risken både att barn inte vågar välja yrkesförberedande program för att föräldrarna vill att de ska skaffa sig en utbildning och att andra barn inte vågar sikta på akademiska studier eftersom det finns en tradition i familjen att tidigt skaffa sig ett jobb och ”göra rätt för sig”.

– Det går att se att de som väljer mot traditionen är sådana som har en stark vilja redan från början. Det gäller att även de andra eleverna får en dunk i ryggen att våga ta ett annat val om de drömmer om det, säger Anna Manell och påminner om att drömmen inte behöver ta slut vid 19.

– Den tiden är förbi då man är kvar på samma jobb till pensionen, säger hon.

Fotnot: Nästa gång Yrkes-SM arrangeras, 2018, är det Uppsala som är värd för ­evenemanget.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om