Nu ska SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, starta en djupare forskning kring lantbruk och stressrelaterade frågor.
I USA är lantbrukare ett av de 10 mest stressfyllda yrkena, enligt Arbetslivsinstitutet. I Sverige finns det än så länge begränsad kunskap kring lantbruk och stress. SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, har därför startat en djupare forskning kring de socialpsykologiska delarna av lantbruk där stress framhålls som en viktig faktor.
– Man brukar inte tänka på lantbruket som ett stressfyllt arbete, det utmålas ofta som ett väldigt behagligt liv. Mycket är positivt och sunt, till exempel möjligheten att bestämma över sin egen arbetssituation och att kunna följa årstidernas växlingar. Men det finns en del aspekter beroende på verksamhet och årstid som innebär mycket stress, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap och miljöpsykologi vid SLU, och är en av de som arbetar med uppbyggnaden av forskningen.
En viktig stressfaktor är väderförhållandena, som blir alltmer oberäkneliga och gör att många lantbrukare känner sig osäkra och pressade att passa på att skörda när det är fint väder. Också viljan att producera så mycket som möjligt för att ge god avkastning kan vara stressframkallande. Eftersom det är svårt att ha kontroll över vilket pris man får för sina råvaror är det ofta problematiskt att tänka långsiktigt.
Anders Grandin är tillsammans med sin familj fjärde generationen ägare och brukare av Ekeby gård, numera stuteri utanför Uppsala. Han tycker att det främst är den ekonomiska biten av lantbrukandet som påfrestar.
– Framförallt kommer stressen under natten när man börjar fundera på hur man ska klara sig. Och när man inte kan sova ökar ju också stressen. Extra bekymmersamt känns det så klart om man måste betala till någon man är personligt bekant med. Så det blir en del grubblande, oftast hoppas man hitta en lösning framöver, säger Anders Grandin.
Oron för ekonomin leder inte sällan till att man arbetar trots sjukdom. Enligt SLU är sjukskrivningar mer sällsynta bland lantbrukare då många upplever att de inte har råd att vara hemma, vilket ökar riskerna för arbetsskador.
– Står en maskin stilla kan det kosta 600-700 kronor i timmen. Ibland när man har känt sig krasslig är det inte mycket annat att göra än att bita ihop. Då gäller det att vara medveten om riskerna när man arbetar med maskiner, vissa gånger har man klarat sig med bara en trasig handske, säger Anders Grandin.
Även stressen och oron finns för djurrättsaktivister och för att djurrättsinspektionen skulle kunna hitta några fel på gården.
– Även om man arbetar för att allt ska bli rätt kan alla göra misstag någon gång. Men det finns också mycket positivt, som när man kan se plantor som växer till sig efter 4-5 år. Det är en god känsla, att man ser resultatet av sitt arbete som man vet kommer synas i många år framöver.
SLU kommer bland annat att ge ut en skrift om stresshantering som är tänkt att verka förebyggande mot bland annat arbetsskador. Peter Lundqvist hoppas att skriften och den fortsatta forskningen kan ändra attityden och insikten om stress bland lantbrukare.
– Man kan försöka vara beredd på arbetstopparna, hålla maskiner i bra skick, boka in extrahjälp i förväg. Helt enkelt planera bättre både kortsiktigt och långsiktigt och känna igen stressituationer. Framförallt önskar vi att lantbrukare får en annan inställning till stress och börjar diskutera detta tillsammans med sina familjer.