Långvarig stress ger bukfetma

Långvarig psykisk stress kan upphäva de positiva effekterna av fysisk aktivitet och bra matvanor och framkalla rubbningar i ämnesomsättningen som liknar förstadier till diabetes.

Foto: Scanpix

Uppsala2006-12-10 00:01
Det framgår av en doktorsavhandling av läkaren och näringsforskaren Stefan Branth vid Akademiska sjukhusets medicinklinik i Uppsala.
- Det är faktiskt första gången som det under kontrollerade förhållanden visats att långvarig mental stress leder till bland annat bukfetma, höjt blodsocker och andra negativa förändringar, säger han.

Följt seglingar
I en av studierna i avhandlingen har han under fem månader i detalj följt 16 män som deltog i de kanske tuffaste havskappseglingarna av alla, Whitbread around the world cup/Volvo Ocean Race.
Själva seglingarna kräver en extremt hög grad av fysisk aktivitet, men även under "viloveckorna" vid de olika etappmålen ingick regelbunden så gott som daglig motion.
Under hela resan åt männen mestadels en medelhavskost, noga beräknad för att täcka deras energibehov under strapatserna och förse dem med bästa tänkbara balans av olika näringsämnen.
Vanligtvis har såväl motion som den sortens mat positiva effekter på ämnesomsättningen.
- Men det tycks inte ha varit tillräckligt för havskappseglarna under denna typ av livsföring med höga stressnivåer, säger Stefan Branth.

Muskelmassan minskade
Under den första seglingsetappen från Southampton till Kapstaden gick de ner i vikt med i medeltal med 4,5 kilo. Men sedan vände viktkurvan uppåt igen och vid ankomsten till Rio de Janeiro efter fem månader hade de återtagit en stor del av viktförlusten.
Men det var inte så att kraftansträngningarna ombord och träningen i land däremellan ledde till att de byggde upp mer eller ens återställde förlorad muskelmassa.
- Oväntat nog bestod en stor del av viktuppgången efter etapp ett av att de lade på sig mer bukfett. Däremot fortsatte muskelmassan att minska, säger Stefan Branth.
Normalt brukar motion bidra till att blodtryck, blodsocker och insulinvärden sjunker, men för havskappseglarna pekade de i stället uppåt under tävlingens gång.
- Alla dessa förändringar liknar tidiga stadier av det så kallade metabola syndromet, som ökar risken både för diabetes och hjärtkärlsjukdomar, säger Stefan Branth.

Stresshormoner
Hans förklaring till uppkomsten av dessa störningar är att männen var utsatta för ihållande psykiska stress under tävlingsmånaderna.
- Förhöjda nivåer av vissa stresshormoner tros vara en viktig orsak till det metabola syndromet, säger Stefan Branth.
Havskappseglingar är inte precis en sport som gemene man ägnar sig åt. Men Stefan Branth anser att även vardagsmotionärer kan lära sig en hel del av de nya fynden.
- Många försöker stressat pressa in träningspass på luncher innan de hämtar barnen på dagis. Nästan alltid blir återhämtningen i form av vila och mat lidande och trots goda intentioner misslyckas de med sitt mål, säger Stefan Branth.
Han poängterar att återhämtning och vila efter alla typer av träning är lika viktig som själva träningen.
- Annars kan den, som i fallet med havskappseglarna, få motsatt effekt. En uppgift för framtida forskning kan vara att pröva om program för stresshantering kan motverka eller förhindra den sortens störningar som drabbade dem, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!