Det finns elever som är ogiltigt frånvarande under en mycket lång tid. Nu startar Skolinspektionen ett nationellt projekt för att kartlägga omfattningen och granska stödåtgärderna för att få tillbaka långtidsfrånvarande elever till skolan.
Att det finns Uppsalaelever som är långtidsfrånvarande har fått Uppsala kommun att planera för att återuppta det så kallade Elisprojektet, ett samarbete mellan psykiatrin, socialtjänsten och utbildningsförvaltningen. Anledningen är att det ofta finns en komplicerad kombination av orsaker bakom elevernas frånvaro.
– De långtidsfrånvarande har en hög prioritet hos oss. Vi vet ju att skolgången är viktig, både för individen och för samhället. Ju tidigare vi sätter in åtgärder, desto större möjlighet är det att få tillbaka eleverna till skolan igen, säger grundskolechef Lars Romanus.
I Uppsala kommuns grundskolor hade 20 elever minst 80 procents frånvaro under november-december 2015.
Tittar man på en bredare grupp, frånvarande minst tio procent av skoltiden, handlar det om hundratals elever varje månad.
– Antingen har föräldrarna glömt att anmäla sjukfrånvaro, eller så skolkar eleven. Därför är det viktigt att skolan anmäler till föräldrarna när eleven är borta.
Skolinspektionens nationella kartläggning kommer att följas upp med en fördjupad studie av långtidsfrånvaron vid 10-15 skolor i landet.
– Vi behöver mer kunskap om hur stort problemet är. Det vi har sett från en tidigare undersökning och forskning är att långtidsfrånvaro finns i alla samhällsklasser. Det gemensamma för dessa elever verkar vara att flera orsaker samverkar till långtidsfrånvaron, säger Skolinspektionens projektledare Ann Edvinsson.
I kartläggningen och den fördjupade studien läggs fokus på den ogiltiga frånvaro som sträcker sig längre än en månad. Dock är all skolfrånvaro ett problem som behöver åtgärdas, menar Ann Edvinsson.
– För varje elev som inte går till skolan kan det innebära stora konsekvenser, både för individen men också för samhället i stort. Därför är det så viktigt att vi får reda på hur många elever det handlar om genom den här kartläggningen.
Den övergripande frågeställningen för granskningen är om eleverna får den hjälp de behöver för att återgå till skolan.
– Vi har ett fungerande system och jag är glad att vi planerar att återuppta Elisprojektet, säger Lars Romanus.