Långt till topp tio för företagande

Inför valet 2006 lovade den borgerliga alliansen i Uppsala att kommunen senast i år skulle vara en av de tio bästa i landet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Så blev det inte. 
Under den gångna mandatperioden har Uppsala visserligen klättrat, från plats 195 av landets 290 kommuner år 2006, till plats 113 i år. Men än är det långt till topp tio.
– För att nå dit krävs rent ut sagt ett jävlar anamma. Det enda sättet tror jag är att låta den första frågan på kommunstyrelsens agenda varje månad vara hur man ska underlätta för företag som vill starta eller växa i Uppsala. Det måste handla om konkreta frågor och lösningar, säger Kajsa Lindner som är vice ordförande i organisationen Företagarna i Uppsala, och delägare av Eklundshof och Grand Hotell Hörnan.

I den enkät som Svenskt Näringsliv gjorde med företagare i Uppsala i fjol får företagsklimatet betyget ”godtagbart”, eller 3,4 poäng av 6 möjliga. Omdömet är marginellt bättre än fyra år tidigare, då alliansen kom till makten.
Inte heller kommunens service till företagen får mer än ett medelmåttigt betyg. Och lika svalt uppfattar företagarna kommunpolitikernas och tjänstemännens inställning till företagande.
Samtidigt har företagandet i Uppsala ökat de senaste fyra åren. År 2006 gick det 95 privata arbetsplatser per 1000 invånare, 2009 var det 100 arbetsplatser.
Kajsa Lindner tycker att det finns en mer positiv anda bland företagare i Uppsala i dag. Men det är inget som kommunen kan ta åt sig äran för, menar hon.
– Politikerna har gott om visioner, men ska det bli någon skillnad måste de också våga ta ställning för företagandet, och det har vi inte sett än, säger hon.

Hon nämner ett par projekt där företagare har haft idéer som på ett tidigt stadium stötts av ledande politiker, men där politikerna börjat att vackla när projekten blivit kända och kritiserats.
– De mest kända exemplen är väl civilflygplatsen på Ärna och Gränby arena. Som företagare behöver man stöttning, men det saknas verkligen i Uppsala, säger hon.
Kajsa Lindner tror att politikernas agerande kan bero på att det i Uppsala ändå funnits jobb tack vare universitetet och de statliga verken. Man har inte upplevt sig så beroende av näringslivet.
– Men det är man ju, säger hon.

Förutom uppbackning från lokala politiker tycker Kajsa Lindner också att kommunens tjänstemän måste vara med på tåget i större utsträckning. Hon nämner framförallt stadsbyggnadskontoret och miljökontoret som avgör många frågor av betydelse.
– För företag som väntar på besked om bygglov, lokaler, eller andra typer av tillstånd är det viktigt att få besked snabbt och att beskedet sen inte ändras, säger hon.
Magnus Åkerman, som är biträdande direktör vid Handelskammaren i Uppsala, bekräftar delvis Kajsa Lindners bild.
– Uppsala har tyvärr legat i botten när det gäller bygglovshantering och miljö- och hälsoskyddsärenden. Det visar bland annat en ranking som Stockholm Business region gjort, säger han.
Han tycker att det i Uppsala finns en ifrågasättande kultur som inte gynnar den som vill starta företag.
– Uppsala är en akademisk stad med mycket kritiskt tänkande där man ofta riktar in sig på de nackdelar som finns med ett projekt. Det sänder fel signaler till företagare.

Enligt Magnus Åkerman har politikerna den makt över det lokala företagsklimatet som de tar sig.
– Det absolut viktigaste verktyget är planmonopolet. Det avgör om företag kan etablera sig, vilka verksamheter man tillåter, om man ska dra fram infrastruktur och så vidare. Här tycker jag att våra ledande politiker borde statuera exempel, planprocesserna måste snabbas upp och välkomnandet av nya företag måste vara mer påtagligt.