Den höga arbetsbelastningen på barn- och ungdomssidan har kritiserats i flera år. Uppsala har, precis som många andra kommuner i Sverige, svårt att rekrytera socialsekreterare, vilket har lett till att den personal som jobbar kvar har för stor arbetsbörda.
– Socialsekreterarna är oroliga att inte hinna med och att viktiga saker missas i utredningsarbetet, vilket skapar en enorm stress. Det handlar om barn och unga som kan vara i behov av skydd och stöd, säger My Eriksson, socionom och fackligt förtroendevald för Akademikerförbundet SSR.
För att komma tillrätta med bristerna inom barn och ungdom sjösattes 2015 ett niopunktsprogram som bland annat innebar en förstärkning av specialisthandläggare, utökad administrativ personal och mer handledning och utbildning till befintliga chefer.
Utöver niopunktsprogrammet har alla socionomer fått ett lönelyft på 2 000 kronor i månaden och i fjol gjordes ännu ett försök: Då startades ett projekt mellan Akademikerförbundet SSR, Vision och Uppsala kommun för att skapa förutsättningar att behålla och rekrytera socialsekreterare. Projektet finansieras av socialdepartementet och socialnämnden och löper fram till 2018.
Men satsningarna har inte gett den effekt man hoppats på, enligt Maria Persson, ordförande och huvudskyddsombud för Akademikerförbundet SSR.
– De specialisthandläggare som anställdes har inte kunnat arbeta som det var tänkt, de har varit tvungna att täcka upp för vakanser på andra enheter. Sen har vi nya, oerfarna socialsekreterare som får ta komplicerade ärenden samtidigt som ärendemängden växer, säger Maria Persson.
Avdelning barn och unga har åtta utredningsenheter. För att lösa bemanningen har socialförvaltningen tvingats anlita socialsekreterare som på konsultbasis går in och täcker upp vakanser. På vissa enheter jobbar mindre än hälften av den ordinarie personalen, resten är inhyrda socionomer. Värst drabbat är en utredningsenhet för barn som tvingats stänga, eftersom alla åtta socionomer slutat och inga nya har kunnat rekryterats.
Eva Köpman, avdelningschef ungdom, bekräftar bilden av att situationen är ansträngd. När hon tillträdde vid årsskiftet såg hon behovet av att hyra in konsulter för att tillfälligt minska arbetsmängden. I dag uppgår kostnaden till cirka en miljon kronor i månaden, vilket är dubbelt så mycket som om ordinarie personal funnits.
– De har kunnat avlasta, vilket förbättrar arbetssituationen. De tar de tyngsta ärendena och jag ser det som nödvändigt, annars finns risken att fler slutar, säger Eva Köpman.
Hon har bland annat föreslagit sex timmars arbetsdag i syfte att på längre sikt skapa en bättre arbetsmiljö, något som socialnämndens ordförande Kjell Haglund (V) inte är främmande för.
– Kan det vara en lösning får man överväga det. Det som nu hänt är att många socialsekreterare valt att starta eget och hyr ut sina tjänster till kommunen, det har blivit en marknad av det som inte är optimal, säger Kjell Haglund, (V) ordförande i socialnämnden.
Situationen är likartad på andra håll i länet. I till exempel Tierp har man också svårt att rekrytera socialsekreterare. För att locka fler att söka sig till Tierp har man arbetat aktivt med att försöka lyfta bort administrativa arbetsuppgifter från socialsekreterarna. Man håller också på att ta fram en lönemodell där det ska löna sig att jobba kvar i kommunen.
– Just nu tittar HR-avdelningen och fackförbunden på en lönetrappa med en trogenhetsbonus. En sådan modell skulle ge extra lönepåslag utöver den årliga höjningen, säger Randi Graungaard, verksamhetschef för Individ- och familjeomsorgen vid Tierps kommun.
Enligt Randi Graungaard har man även fört diskussioner om att sänka arbetstiden till sex timmar för socialsekreterarna, men där sa fackförbunden nej.
– De tror inte på den idén eftersom det finns en risk att det blir ännu stressigare arbetssituation på grund av att ärenden läggs på hög.