Längre vårdköer med en väntelista
Köerna till höft och knäledsoperationer vid privata Elisabethsjukhuset i Uppsala har blivit längre sedan landstinget införde en gemensam väntelista.
Men för att patienter med svårast medicinska besvär ska få vård snabbast, har landstingets politiker bestämt att all ortopedi ska samordnas inom en enda väntelista som administreras av landstinget.
Det har alltså medfört att patienter som tidigare utnyttjade valfriheten för att få snabbare vård på Elisabethsjukhuset inte längre har någon fördel av att söka sig dit.
—Det har blivit krångligare. Den gemensamma väntelistan har skapat en ökad administration, säger Mikael Antonsson.
Den bilden bekräftas även av Bengt Sandén, klinikchef för ortopeden på Akademiska sjukhuset, som ansvarar för den gemensamma väntelistan.
Problem i starten
—Principiellt tycker jag att en gemensam väntelista är bra. Men vi har haft en del problem i starten. Det har inte fungerat så smidigt, säger han.
Mikael Antonsson och Elisabethsjukhuset anser sig inte kunna påverka situationen, då det var landstinget som vid årsskiftet drev igenom förändringen och krävde en gemensam väntelista.
—Landstinget vill ha det på det här sättet. Patienterna kan inte längre remitteras direkt till oss utan de måste till den gemensamma väntelistan först. Väntetiderna till Elisabethsjukhuset har därför blivit längre.
Kortare till hösten
Den nya länsgemensamma listan berör tusentals patienter som väntar på ingrepp i höfter, axlar och knän, samt för patienter som har besvär med åderbråck.
Bengt Sandén säger att väntetiden för en knäledsoperation i dagsläget är ungefär 30 veckor. Han tror dock att väntetiden kan komma att kortas rejält till hösten.
—Regeringen har ju tagit beslut om en nationell vårdgaranti och en betydande del av extra bidrag från staten kommer att gå till ortopedin. Landstingen har ju uppskattat att de största köproblemen finns inom ortopedi och hörselvård.
Så jobbar vi med nyheter