Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en långtidsuppföljning av den första studien på patienter av detta cancervaccin, som publiceras i tidskriften Journal for immunotherapy of cancer.
– Studien är visserligen liten, men resultaten verkar mycket lovande. Ingen annan behandling vid så svår njurcancer har visat så lång överlevnad som den vi sett för patienterna i vår studie, säger Alex Karlsson-Parra, adjungerad professor vid Uppsala universitet och forskningschef i bioteknikföretaget Immunicum som sponsrat studien.
Vaccinet består av en sorts immunceller, dendritceller, som utvunnits ur blodet från friska blodgivare. Dendritceller spelar en nyckelroll för att dra igång kroppens eget försvar mot såväl virusinfektioner som cancer.
– Tanken med att använda dendritceller från andra personer är att de ska dra igång en avstörningsreaktion inne i tumören, som i sin tur triggar ett tumörspecifikt immunsvar, säger Alex Karlsson-Parra.
I studien, som i första hand var avsedd att testa säkerheten hos vaccinet, fick tolv patienter vid två tillfällen dendritceller injicerade direkt i primärtumören i väntan på att den angripna njuren skulle opereras bort.
– När de bortopererade njurarna senare undersöktes såg vi i flera fall en massiv infiltration av så kallade mördarceller i tumören, vilket kan tala för att behandlingen hade haft avsedd ummunologisk effekt, säger Alex Karlsson-Parra.
Studien avslutades för snart tre år sedan och patienterna har därefter inte fått några nya vaccinationsbehandlingar. Däremot har flera av dem behandlats med läkemedel som brukar användas för att så långt som möjligt försöka hålla dottertumörer i andra delar av kroppen i schack.
Av den uppföljning som nu gjorts framgår att fem av de tolv patienterna fortfarande är i livet och att ett par av dem också blivit kvitt så gott som alla dottertumörer.
– Även om flertalet av de ursprungliga patienterna har avlidit är detta betydligt bättre resultat än vad man kan förvänta sig vid standardbehandling av nyupptäckt spridd njurcancer. Det talar också för att vaccinationen kan stärka effekten av de läkemedel som brukar sättas in när tumören på nytt visar tecken på att växa, säger Alex Karlsson-Parra.
Ett ofta använt mått i cancerstudier är medianöverlevnad, som är den tid inom vilken hälften av patienterna hinner dö. Den nu uppmätta medianöverlevnaden för patienterna i studien är 48 månader.
– Denna är mer än dubbelt så lång jämfört med medianöverlevnaden som rapporterats i de största studierna krinmg gängse behandlingar av nyupptäckt spridd njurcancer. Ingenting talar för att denna skillnad skulle kunna förklaras av att patienterna i vår studie i utgångsläget haft en mindre allvarlig cancer med bättre prognos, säger Alex Karlsson-Parra.
För att säkert veta om så är fallet krävs dock betydligt större studier i vilka kompletterande behandling med den nya typen av cancervaccin jämförs med enbart gängse behandling av nyupptäckt spridd njurcancer.
En sådan utvidgad så kallad fas 2-prövning vid flera centra runtom Europa, däribland Akademiska sjukhuset, startade för två år sedan och förväntas vara avslutad 2019. Studien ska omfatta 90 patienter, varav 60 behandlas med det cellbaserade vaccinet följt av standardbehandling och 30 enbart ges standardbehandling. Patienterna fördelas till de båda grupperna med slumpens hjälp.