Arbetsmiljön på akutmottagningen har blivit lidande när sjukhuset tvingats stänga vårdplatser. Det har i sin tur lett till att det varit svårare att ersätta hyrpersonal med fast anställd personal.
Målet var att fram till november i fjol minska den inhyrda personalen med 90 procent på Akademiska sjukhuset. Det gick inte riktigt i mål, men nästan. Vid årsskiftet hade man lyckats kapa antalet bemanningsanställda med två tredjedelar, eller motsvarande 204 heltidstjänster. Samtidigt har sjukhuset lyckats anställa 70 sjuksköterskor på avdelningar som minskat på den inhyrda personalen.
Sjukhusdirektör Marianne van Rooijen beskriver det som "en fantastisk resa" i ett meddelande på Akademiska sjukhusets internwebb, även om sjukhuset inte nått ända fram till målet.
Antalet bemanningsanställda som fasats ut på sjukhuset har följt planen fram till sommaren. Sedan har utfasningen planat ut och legat relativt stabilt, hyrpersonalen har periodvis till och med ökat något.
– Det är svårare att göra det där sista. Framför allt har det varit svårt att fasa ut hyrpersonalen på akutmottagningen, säger Marianne van Rooijen.
Varför är det svårare där?
– Det är en stor personalgrupp. Det är också en stressig arbetsmiljö med bemanning dygnet runt, vilket gör att det kan vara svårare att rekrytera.
Hur ska ni göra för att lyckas hela vägen?
– Vi tror inte att vi kan komma ner till noll. Vi kommer att behöva bemanningssjuksköterskorna även i framtiden. Region Uppsala har satt målet att kostnaden för den inhyrda personalen ska vara max 2 procent av den totala lönesumman, och nu ligger vi på ungefär 2,2 procent.
Men utfasningen av hyrpersonalen kommer också med en baksida. Sjukhuset har tvingats stänga fler vårdplatser än man önskat eftersom man inte lyckats anställa lika många sjuksköterskor som den hyrpersonal som tagits bort. Det gör i sin tur att vårdköerna blir längre. I slutet av 2024 var det 5 800 personer som väntade på operation eller behandling. Det är 500 fler än motsvarande tid ett år tidigare. Närmare hälften hade väntat i 90 dagar eller mer.
– När vi har en stram ekonomi kommer tillgängligheten att påverkas. Det har vi också flaggat för när vi började det här arbetet, säger Marianne van Rooijen.
Vilka patienter är det som får vänta?
– Det är till exempel patienter som behöver opereras men vars tillstånd inte är livshotande. Men det kan ju naturligtvis vara väldigt besvärligt för de patienter som tvingas vänta.
Hur jobbar ni med att korta vårdköerna?
– Vi försöker korta tiden som patienterna ligger inne, för att använda vårdplatserna bättre. Det handlar också om att öka samarbetet med primärvården och kommunerna så att patienterna kan omhändertas före och efter operationen på ett bättre sätt.
Akademiska sjukhuset har fortsatt stora problem med ett ekonomiskt underskott, trots att kostnaderna för hyrpersonal minskat kraftigt.
Ekonomiskt ser det trots den stora utfasningen av hyrpersonal dystert ut för sjukhuset. Minskningen av inhyrningen motsvarar en minskad kostnad för bemanningspersonal på totalt 182 miljoner kronor.
Men totalt har personalkostnaderna ökat på sjukhuset. Bokslutet är inte klart än, men prognosen pekar mot att underskottet för hela året landar på ungefär 1,2 miljarder, vilket är ett nytt rekord med stor marginal. 2023 blev underskottet 960 miljoner.
Är budgeten för snålt tilltagen när underskotten fortsätter att öka?
– När vi har många nyanställda är det mycket introduktion där det är dubbel bemanning på många arbetspass, vilket gör att personalkostnaderna ökar. Men jag tror att man behöver se över arbetssätten på sjukhuset för att använda vår personal effektivare. I sjukhusledningen håller vi på att ta fram en modell för det. Men det är inte färdigt än, säger Marianne van Rooijen.