Det duger därför inte att som försvarsminister Sten Tolgfors (M) försöka gömma sig bakom ett ”inga kommentarer” eller som statsminister Fredrik Reinfeldt (M) sticka huvudet i sanden genom att förutsätta att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följt gällande lagar och regler, när så mycket pekar på att de inte gjort det. Alla som haft med ärendet att göra måste vara beredda att ta sin del av ansvaret.
Men det handlar inte bara om att tvätta en smutsig byk. Det handlar i lika hög grad om att se till att något liknande inte händer igen. Ekots rapportering avslöjar inte bara ett samarbete med en diktatur. Det avslöjar också en myndighetskultur där man åtminstone på generaldirektörsnivå tycks ha blivit allt för eftergiven.
De självständiga myndigheterna är en central del av den svenska förvaltningsmodellen. Men för att den också ska ha ett värde i praktiken måste det finnas generaldirektörer som har ryggrad nog att vägra utföra uppdrag som inte ligger i linje med myndighetens verksamhet. Om man på FOI exempelvis inte gått med på att ta fram planer för den saudiarabiska vapenfabriken, om man inte hade varit villiga att skapa ett bulvanföretag för att underlätta verksamheten. Ja, då hade man inte behövt använda sig av de pr-byråer, som nu försöker rädda ansiktet på myndigheten.
Men alla inblandade har lyckligtvis inte sett på verksamheten med lika blida ögon. Det är knappast en tillfällighet att Ekot lyckats komma över de hemligstämplade dokument, som ligger till grund för avslöjandet. Det kan man med största sannolikhet tacka den grundlagsskyddade meddelarfriheten för. Tillsammans med meddelarskyddet garanterar den att den här typen av affärer avslöjas. Att Sverige trots allt faktiskt är ett föredöme när det gäller öppenhet.
Regeringen och generaldirektörerna för de berörda myndigheterna bör göra allt för att klarlägga vad som egentligen hänt. Det går inte att skylla på att det rör sig om hemligstämplade uppgifter, när det går att ta del av dem via Ekot.