Sedan årsskiftet har handläggare som arbetar med arbetstillstånd fått direktiv om att behandla ärendena enligt en ny modell. Syftet är att korta väntetiderna. Men det har i stället skapat orättvisa mellan nya sökande och de som fått vänta länge, menar en anställd vid Migrationsverket i Uppsala som vill vara anonym.
Orättvisan ska enligt UNT:s källa bero på att ärendena inte längre behandlas i turordning. Den som ansöker om arbetstillstånd i år kan få ett beslut inom några veckor medan den som har sökt förnyat arbetstillstånd under 2016 och så långt tillbaka som 2014 fortfarande väntar på beslut.
Ärenden har fördelats över hela landet, där olika enheter inom Migrationsverket fått varsin hög att beta av.
– Fördelningen följer inte turordningsprincipen. Det gör att personer som ansökt om ett förnyat tillstånd i till exempel april 2016 redan kan ha fått sitt beslut, medan personer som ansökte i december 2015 inte har fått det eftersom enheten som ansvarar för just den månaden inte hunnit, säger handläggaren.
I ett internt dokument som UNT tagit del av har Uppsalakontoret över 200 orörda ansökningar om förnyat arbetstillstånd från 2014. Ansökningar som inkom under 2015 uppgår till 1 116 stycken och för 2016 väntar 2 275 ansökningar på att få en handläggare.
I de ärenden som har legat länge har handlingar som krävs för bedömningen dessutom hunnit bli gamla. Därför behöver de i regel alltid kompletteras, vilket gör att handläggningen tar längre tid när de väl påbörjas, i snitt tio månader, enligt UNT:s källa.
En konsekvens av de långa handläggningstiderna är att arbetstagare inte kan resa ut ur landet, eftersom de inte kan återvända till Sverige om de inte har ett giltigt arbetstillstånd.
– Det drabbar den enskilde när ärenden inte utreds i den ordning de kommit in. För oss som jobbar med dessa ärenden är det jobbigt att ta de här samtalen. Vi känner väldigt starkt med dem. Det finns ingen logik vi kan hänvisa till, människor är beroende av att få sina tillstånd och så har vi inga svar, säger handläggaren.
För arbetsgivare innebär de långa handläggningstiderna ett hot mot verksamheten. Lennart Hellström, som drev en Thairestaurang med sin fru i Göteborg, fick sitt ärende handlagt hos Migrationsverket i Uppsala.
I februari 2016 ansökte paret om att få rekrytera en kock från Thailand och fick då besked om att det skulle ta upp till tre månader innan ärendet avgjordes. Efter tre månader fick de veta att det kunde ta upp till fem månader. En konkurrent lämnade i en exakt likadan ansökan i maj 2016 och fick ett positivt besked efter fem månader.
– När vi väntat i åtta månader gav vi upp och sålde restaurangen. Det enda svar vi fick var att turordning är ett lotteri utan hänsyn till sociala och samhällsekonomiska konsekvenser. Det är obeskrivligt tragiskt att vårt framgångsrika projekt gick i graven på grund av Migrationsverkets sätt att behandla oss, säger Lennart Hellström.
Erik Holmgren, tf enhetschef på Migrationsverkets Arbetstillståndsenhet i Stockholm, bekräftar bilden av att det just nu är långa väntetider för att få förnyat arbetstillstånd. Han förklarar väntetiden med att den stora flyktingkrisen hösten 2015 tagit en stor del av resurserna i anspråk.
– Men från och med i år ökar vi takten i handläggningen för att möta upp arbetsgivarens behov. Vår målsättning är att halvera antalet ärenden under året. Därför behöver vi jobba på flera fronter samtidigt, både med både gamla och nya ärenden, säger Erik Holmgren.
En handläggare fattar i genomsnitt fem beslut i veckan men antalet beslut varierar beroende på ärendets svårighetsgrad. Totalt väntar 29 000 ärenden på beslut om förnyat arbetstillstånd. I varje ärende kan flera personer vara berörda om anhöriga till arbetstagaren omfattas av ett och samma beslut.