Lång vinter kan ha gynnat fästingar
Den långa vintern är inte någon garanti för att fästingarna blir färre än normalt i år. I värsta fall kan fästingarna till och med ha gynnats av det långvariga och tjocka snötäcket.
Det kan bli ett rekordår för fästingen.
Foto: Staffan Claesson
- Även i år är förutsättningarna för fästingarna goda och därmed dessvärre också för de infektionssjukdomar som de sprider, säger han.
Liksom växter behöver fästingar värme eller i vart fall några plusgraders temperatur för att trivas och vara aktiva. Under de två senaste höstarna har vegetationsprioden, och därmed också den period då fästingarna varit aktiva, och förökat sig, varit något längre än normalt.
— Det innebär att det fanns mer fästingar än normalt i markerna när snön kom. Att de sedan under flera månader fått leva i dvala under ett skyddade sammanhållet snötäcke behöver inte direkt ha missgynnat dem, säger Thomas Jaenson.
Rekordår för fästingar?
När fästingsäsongen nu så smått börjar komma igång kan därför antalet övervintrade, överlevande fästingar i värsta fall till och med vara fler än de brukar vara.
— Det finns alltså goda skäl att vara fortsatt försiktig när man vistas i skog och mark och ta för vana att kolla noggrant om man har några fästingar på kroppen, säger Thomas Janeson.
Fästingar kan sprida flera infektioner. De mest kända är bakteriesjukdomen borrelia och virussjukdomen TBE.
— Hur många fall av dessa sjukdomar vi får se i år beror till stor del på hur sommaren och hösten blir. Med en varm, fuktig sommar och utdragen höst kan 2006 i värsta fall bli ett rekordår både för fästingar och för borrelia och TBE, säger Thomas Jaenson.
Så jobbar vi med nyheter