Lång väntetid för dyslektiker

För barn med läs- och skrivsvårigheter kan väntan på en diagnos bli lång. Hos kommunen är väntetiden 9–10 månader, och på Akademiska sjukhuset ännu längre. Nu ska landstinget försöka korta kön.

genrebilder:  exteriör hus 70, Akademiska sjukhuset.

genrebilder: exteriör hus 70, Akademiska sjukhuset.

Foto: STAFFAN CLAESSON

Uppsala2015-09-21 06:00

På Akademiska sjukhuset finns tre logopeder som utreder läs- och skrivsvårigheter. Men bland annat sjukskrivningar hos personalen har gjort att patientkön växt. Den som väntat längst har idag köat i 11 månader.

– Vi är medvetna om att det är en väldigt lång väntetid och har försökt hjälpa patienterna att få utredningar gjorda på andra håll, säger Jenny de Raadt, avdelningschef för paramedicinavdelning 1.

För personalen skapar kön en stressig arbetssituation.

– Vi möter väldigt många människor som är bekymrade, ledsna och frustrerade. Det är påfrestande, säger logopeden Malin Appelqvist.

LÄS MER: Sara väljer annat landsting

Till Akademiska kommer de som har störst svårigheter att lära sig läsa och skriva, men också problem med språk och koncentration. I första hand är det Uppsala kommuns logopeder som gör utredningar på skolans uppdrag. Där är väntetiden just nu 9-10 månader.

– Behovet blir större och fler elever utreds. Tidigare har man kanske tänkt att eleven har svårt att koncentrera sig, men kunskapen i skolorna om hur läs- och skrivsvårigheter kan yttra sig har ökat, säger Christina Gunnarsson Hellberg, samordnande logoped på Konsultativt stöd.

Enligt Christina Gunnarsson ska omfördelningar göras i personalorganisationen som kommer att korta kön. Och även om väntetiden är lång finns hjälp att få under tiden, betonar hon. Av skolans personal, men också av specialpedagoger från Konsultativt stöd som kan komma ut och visa på lämpliga hjälpmedel eller andra insatser.

– Många skolor är duktiga på att ge rätt stöd och väntetiden för att få kontakt med en specialpedagog hos oss är bara någon vecka, säger Christina Gunnarsson Hellberg.

Men diagnosen kan ändå vara viktig.

– Det är en sak att veta att man har lite problem med att läsa och skriva, men en helt annan sak att veta varför man inte kan, att det är något man är född med, säger Christina Gunnarsson Hellberg.

En diagnos kan också behövas på gymnasiet och högskolan, för att till exempel få tillgång till talböcker.

Landstinget jobbar nu hårt för att komma till rätta med köerna, enligt Jenny de Raadt. En total översyn har gjorts över utredningsarbetet. Bland annat tittar man på om det går att korta utredningstiden genom att minska tiden som läggs på dokumentation.

Det kommer att göra verksamheten mer effektiv på sikt, men tillfälligt behövs mer resurser för att korta kön, tror Malin Appelqvist.

– Den puckel vi har nu kan vi inte bli av med utan punktinsats, säger hon.

Logopeder utreder språksvårigheter

En logoped kan ge diagnos och behandla olika former av kommunikationsproblem, som språkstörningar, röst- och talrubbningar. Både barn och vuxna kan få komma till en logoped.

Logopedin omfattas av det fria vårdvalet, vilket innebär att patienten kan välja att söka vård i ett annat landsting eller hos en annan vårdgivare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!