Landshövding Göran Enander är besviken på att det inte finns pengar till fyrspåret. Han säger att han nu jobbar hårt för att staten ska leva upp till sin del av avtalet.
Göran Enander, landshövding i Uppsala län, är ansvarig för de löpande uppföljningarna av avtalet om Uppsalapaketet. Han säger att han nu jobbar hårt för att staten ska leva upp till sin del av avtalet.
– Jag har varit medveten om att det är trångt när resurserna ska fördelas, men jag är besviken över att finansieringen av fyrspåret inte finns med i förslaget. Och jag är besviken över att avtalet med kommunerna och regionen, som är ett civilrättsligt avtal, inte nämns med ett ord i Trafikverkets förslag till infrastrukturplan.
I den nuvarande infrastrukturplanen, som gäller till och med 2029, finns 2,4 miljarder anslagna till fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm. När Trafikverket häromveckan presenterade sitt förslag till nästa plan, som gäller till 2033, finns 2,3 av de ursprungliga 2,4 miljarderna kvar. Det beräknas räcka till planering av hela sträckan samt en viss del av bygget.
Pengar för att bygga färdigt fyrspåret som man lovat, något Uppsalas politiker räknat med, finns inte med.
Detta är dock än så länge bara ett förslag. Den slutliga planen fastställs av regeringen i vår. Här finns Uppsalas största hopp att fyrspåret ska byggas enligt den ursprungliga tidsplanen, som innebär en byggstart i perioden 2024–2026 och att hela sträckan ska vara klar 2032–2034, vilket är de tidsgränser som anges i avtalet om Uppsalapaketet.
Det Uppsala och Knivsta fick i utbyte mot sina löften om att bygga bostäder var att fyrspåret prioriterades högre och tidigarelades jämfört med Trafikverkets ursprungliga planering.
I avtalet med staten har Uppsala kommun förbundit sig att bygga 21 500 bostäder i området kring Sävja/Bergsbrunna. Protesterna mot byggplanerna har varit stora, särskilt vad gäller planerna norr om naturreservatet Lunsen.
Frågan om avtalets giltighet har varit uppe i regeringen en gång redan. När Knivsta kommun begärde omförhandling var svaret från regeringen ett tydligt nej. Några nya omständigheter har inte tillkommit sedan avtalet skrevs, enligt regeringens beslut i frågan.
Göran Enander säger att han nu lägger mycket krut på att finansieringen för fyrspåret, som beräknas kosta totalt 12,9 miljarder inklusive ombyggnad av Uppsala central, ska finnas med i den slutliga infrastrukturplanen.
– Jag förutsätter att staten står fast vid sitt avtal. Och då är det viktigt att kommunerna och regionen visar att man från lokalt håll är beredd att stå upp för sin del, säger Göran Enander, med tydlig adress mot den politiska diskussionen om planerna för Sydöstra staden.
– Jag ser det som helt nödvändigt att fullfölja satsningen på fyrspåret, sade Tomas Eneroth då till UNT.
Landshövding Göran Enander är besviken på att det inte finns pengar till fyrspåret. Han säger att han nu jobbar hårt för att staten ska leva upp till sin del av avtalet.
UNT har sökt Tomas Eneroth för att höra hur han ser på statens åtagande i avtalet i dag. Men han har inte velat ställa upp på en intervju. Via sin pressekreterare skickar han ett skriftligt uttalande att regeringen har tagit emot Trafikverkets förslag: "Nu tar den politiska processen vid och förslaget kommer att beredas inom Regeringskansliet, inklusive att förslaget skickats ut på remiss. Hur den slutliga planen kommer att se ut planerar vi att ta beslut om under våren 2022. Regeringen kommer göra ändringar i förhållande till Trafikverkets förslag", skriver Eneroth.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, är inte nöjd med beskedet från Trafikverket, men tolkar det ändå som att staten än så länge lever upp till sin del av avtalet.
– Det här är en miniminivå där Trafikverket drar igång planeringen. Härifrån kan det bara bli bättre. Men vi är inte nöjda med det här, säger Erik Pelling.
Att sträckan mellan Uppsala och Stockholm är känslig blev tydlig inte minst häromveckan, då en spricka i järnvägen ledde till stora tågproblem. Om det funnits fyra spår hade tågen kunnat gå ändå.
Det är inte bara i Uppsala man är missnöjd med förslaget till infrastrukturplan. Runt Göteborg finns en överenskommelse om väg- och järnvägssatsningar i det så kallade västsvenska paketet som inte heller har fått full finansiering. Norrbottniabanan, mellan Umeå och Luleå, har seglat upp som ett prioriterat projekt i takt med den snabba industrialiseringen kring Northvolts batterifabrik.
Samtidigt har kontroversiella projekt, som motorvägen Tvärförbindelse Södertörn, söder om Stockholm, fått ökade anslag i förslaget.
UNT har sökt de ansvariga på Trafikverket för att höra vilka prioriteringar som gjort att fyrspåret fått stryka på foten. Men ingen har haft tid för en intervju. Projektledaren för fyrspåret meddelar att man fortfarande räknar med att det ska vara klart 2034.