Videon är inte längre tillgänglig
Siegbahnsalen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala var så gott som fullsatt med forskare och studenter då den historiska första landningen av en farkost på en komet skulle ske på onsdagseftermiddagen. Och klockan 17.03 svensk tid kom beskedet att landaren Philae från den europeiska rymdorganisationen ESA sond Rosetta hade lyckats gå ned på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Då hade Philae sju och en halv timme tidigare lösgjorts från rymdsonden för att anträda sin färd till kometen.
Omkring 200 personer i Siegbahnsalen följde sändningen från ESOC, ESA:s operationscenter i Darmstadt i Tyskland på storbildsskärm.
– Vi såg på operatörernas lättade ansiktsuttryck att landningen lyckades. Och så vitt jag förstår så var den klockren, sade Anders Eriksson som arbetat med projektet i 20 år. Han är forskare vid statliga Institutet för rymdfysik vid Ångströmlaboratoriet och ansvarig för Uppsaladelen av det gigantiska rymdprojektet.
Landningen var hittills det mest dramatiska skeendet i hela projektet som går ut på att på att samla in viktiga pusselbitar till gåtan om livets uppkomst. Tusentals forskare från Europa och USA är inblandade.
– Det här var största risken att det kunde gå åt skogen, sade Anders Eriksson.
Andra kritiska moment i Rosettas tio år svindlade långa resa till kometen var i januari då hon skulle väckas ur en 30 månader lång energisparande dvala, och i augusti då hon skulle nå sitt mål. UNT rapporterade om bägge händelserna.
Egentligen berör inte själva landningen Uppsaladelen av projektet. Den består av en liten väderstation på själva rymdsonden. Så för Anders Eriksson är inte själva landningen höjdpunkten på resan.
– Vår väderstation mäter gas och partiklar från kometen. Vi har fått in en del data, men det är nu själva vetenskapsfasen börjar för oss, nu kan vi samla in mycket mer och analysera. Allt fokus i projektet har hittills varit att få ned landaren på kometen, säger Anders Eriksson.
De första bilderna från kometen kunde visas vid 19-tiden. Man hoppas att landaren ska överleva åtminstone i några månader. Sedan blir det förmodligen för varmt för att den ska kunna fungera. Eller att för mycket damm lägger sig över den eller att batteriet tar slut.
Sonden Rosetta kommer att fortsätta att cirkulera runt kometen och samla in data åtminstone fram till slutet av 2015, eventuellt ända fram till oktober 2016.
PSSST! Här kan du lyssna på kometens sång