Det svenska Läkemedelsverket har gott rykte. Och det är en viktig faktor när Sverige ska övertala de andra länderna om att EMA ska placeras i Stockholm–Uppsala-regionen.
– Vid sidan av den brittiska läkemedelsmyndigheten är Läkemedelsverket en av EMA:s främsta samarbetspartner, säger Christer Asp, som arbetar för att få EMA till Sverige.
Flytten av EMA:s verksamhet måste ske gradvis.
– Det får inte bli några avbräck i verksamheten. Det påverkar direkt möjligheterna att få ut medicin på den europeiska marknaden. Och här spelar erfarenheten på Läkemedelsverket en stor roll, säger Christer Asp.
I EU:s statistik över tilldelade rapportörskap vid godkännande av nya läkemedel ligger det svenska Läkemedelsverket på tredje plats, tätt efter Tyskland.
– Det har varit ett medvetet val av Sverige efter EU-inträdet. Om vi ska ha inflytande över de läkemedel som ges till svenska patienter måste vi vara aktiva i processen, säger Marie Gårdsäter, direktör för tillståndsverksamheten vid Läkemedelsverket.
Storbritannien har i särklass flest rapportörsuppdrag. Och det är den svåraste utmaningen att lösa efter brexit, enligt Marie Gårdsäter.
– När inte längre den engelska nationella myndigheten gör de här utredningarna måste någon annan göra det.
I förlängningen kan det betyda att Läkemedelsverket kan behöva anställa fler i Uppsala.
Rent praktiskt påverkas också arbetslivet för många av Läkemedelsverkets anställda om EMA placeras i Sverige. I dag går många resor till London för möten i vetenskapliga kommittéer och arbetsgrupper.