Läkemedel och sol kan vara farlig kombination
Tillsammans med normalt ofarliga doser av ultraviolett ljus kan flera vanliga läkemedel skada huden. Bland läkemedlen som kan göra huden extra känslig för solljus finns flera receptfria preparat för lokal behandling av smärta.
— Även om varje enskild rapport bara gäller en misstänkt biverkan står det nog klart att flera av de rapporterade läkemedlen verkligen kan göra huden extra känslig för solljus, säger hudläkaren Gunilla Sjölin-Forsberg, chef för Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Intensiv brännkänsla, hudrodnad, blåsor och svullnad i huden — ibland långvariga pigmentförändringar — är exempel på biverkningar till följd av "fotosensibilitet".
— Risken för sådana reaktioner kan förekomma även hos de som annars brukar kunna vistas länge i solen, säger Gunilla Sjölin-Forsberg.
Flera välkända och mycket använda mediciner finns med på listan över läkemedel som under årens lopp samlat på sig upprepade rapporter om hudreaktioner i samband med ultraviolett ljus.
På listan över de 25 läkemedel som oftast misstänkts ha givit fotosensibilisering finns till exempel antibiotikum som Vibramycin, Ciproxin och Lexinor, urindrivande läkemedel som Moduretic, Normorix och Sparkal, blodtryckssänkande mediciner som Plendil och Renitec, svampmedlet Lamisil, kolesterolsänkaren Zocord och smärtlindrande och antiinflammatoriska läkemedel som Voltaren och Celebra.
— I samband med att läkaren skriver ut någon sådan medicin bör han eller hon upplysa patienten om denna risk, i vart fall under sommartid, säger Gunilla Sjölin-Forsberg.
Under de senaste åren är det dock ett par läkemedel från apotekens receptfria sortiment som svarat för de flesta biverkningsrapporterna om fotosensibilisering.
De är Orudis gel och Zon gel. Båda innehåller ämnet ketoprofen och används för lokal behandling av smärta.
— Men även när det gäller övriga receptfria läkemedel för lokal behandling av smärta vill vi varna för att utsätta de behandlade hudområdena för solljus, säger Gunilla Sjölin- Forsberg.
De är Siduro gel, som också innehåller ketoprofen, Ibumetin gel, Ipren gel och Flector medicinskt plåster.
Eftersom läkemedlet kan stanna kvar i huden en tid gäller varningen inte enbart under själva behandlingen, utan också under upp till två veckor efter det att den avslutats.
— Man bör också tänka på att det kan finnas rester av läkemedlet kvar i till exempel strumpor eller bandage som använts under behandlingen, säger Gunilla Sjölin-Forsberg.
För ett par år sedan redovisade svenska hudläkare tre fall där patienter fått tillbaka tidigare utläkta så kallade fotoallergiska eksem efter att ha använt bandage och fotbeklädnader som innehållit rester av ketoprofen.
Hur ofta patienter drabbas av fotosensibilisering i samband med att de använder de receptfria smärtgelerna eller några andra läkemedel är okänt. Däremot vet man att bara en mindre del av de biverkningar som verkligen inträffar, i synnerhet om de betraktas som redan kända och inte är särskilt svåra, rapporteras vidare av läkarkåren till Läkemedelsverket.
I Uppsala län pågår sedan en tid ett försök med att låta patienterna själva direkt rapportera misstänkta biverkningar. Särskilda blanketter för detta finns bland annat på apoteken.
— Jag vill uppmana patienter att utnyttja denna möjlighet, till exempel om de misstänker att deras läkemedel orsakat hudreaktioner när de utsatts för sol- eller solarieljus, säger Gunilla Sjölin-Forsberg.
Läs mer i UNT: Kristina fick vätskande blåsor
Så jobbar vi med nyheter