Läkarfacket nekas arbetstidsavtal
Vid årsskiftet börjar den nya arbetstidslagen att tillämpas. Inom sjukvården är det arbetsgivaren Uppsala läns landsting som avgör hur lagen ska tolkas. Läkarfacket lämnas utanför coh det beklagar Bengt von Zur Mühlen, ordförande för Upplands allmänna läkarförening.
Foto: Rolf Hamilton
Läkarfacket vill förhandla med arbetsgivaren för hitta lösningar på arbetsscheman som kan anpassas till den nya lagen.
- Det är ute i verksamheterna man känner till förutsättningarna bäst. Men arbetsgivaren kör sitt eget race, säger Bengt von Zur Mühlen.
Läkarfacket vill ha lokala kollektivavtal som leder till större flexibilitet - rätt personal på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Något som sägs gynna både arbetsmiljön och patientsäkerheten.
Säger nej
Men hittills har arbetsgivaren sagt nej.
- Landsting och regioner i landet är överens om att det inte är nödvändigt med lokala avtal för att klara den nya lagen. Därför behövs inga förhandlingar med läkarfacket, säger Maria Englund, personaldirektör vid Uppsala läns landsting.
Den stora stötestenen mellan arbetsgivare och fack är beredskapen i hemmet. Läkarfacket vill att dygnsvilan på elva timmar ska förlängas automatiskt när dygnsvilan rubbas under beredskap.
Vill förhandla
Arbetsgivaren däremot anser att det bara är den arbetade tiden under beredskap som ska kompenseras. Och det ska ske antingen i slutet av arbetspasset dagen därpå eller senast inom fem dygn.
- Även om natten störs vid upprepade tillfällen vill arbetsgivaren ersätta minut för minut. Vi kan visst tänkas oss att bli störda, men vi vill förhandla med arbetsgivaren om vad det är värt i tid. Det är denna förhandling arbetsgivaren inte vågar ta, säger Bengt von Zur Mühlen.
- Vi tolkar den nya lagen på vårt sätt och planerar verksamheten efter det, säger Maria Englund.
Patientsäkerheten
Men sätts inte patientsäkerheten på spel om läkaren under beredskap störs upprepade gånger på natten och måste jobba dagen efter? Frågan går till Ulf Hanson, chef för kvinno- och barndivisionen vid Akademiska sjukhuset och arbetsgivarens representant på sjukhuset.
- Syftet med den nya lagstiftningen är att man inte ska arbeta långa arbetspass. Störningar vid beredskap varierar väldigt mycket. Har man varit uppe hela natten ska man inte arbeta morgonen därpå. Samtidigt kan det bli väldiga störningar i verksamheten om man är ledig dagen efter. Varje enhet får lösa den här frågan.
Risk för misstag
Möjligheten för läkare att arbeta långa pass och senare ta ut långa ledigheter kommer också att försvinna med den nya lagen. Men det är inget Ulf Hanson beklagar.
- Arbetar man mer än 18 timmar i sträck ökar risken för misstag, säger han.
Det är ännu oklart om den nya arbetstidslagen kräver mer personal inom landstinget. Ulf Hanson tror att det i så fall bara rör sig om ett fåtal nya tjänster. Enheter med få specialistläkare kan dock få bekymmer, exempelvis nyföddhetsavdelningen vid Akademiska sjukhuset.
- Vi får se över möjligheten till samarbete med olika jourlinjer inom sjukhuset. Det kan vara ett sätt att lösa problem, säger Ulf Hanson.
FAKTA
EU-direktivet
Tillämpningen av EU:s nya arbetstidsregler gäller från första januari nästa år.
De nya reglerna för arbetstid gäller i princip all privat och offentlig verksamhet och är i grund och botten en arbetsmiljölagstiftning. Reglerna innehåller bland annat minimitider för dygnsvila, veckovila, veckoarbetstidens- och nattarbetets längd. Minimiregler innebär att medlemsländerna genom kollektivavtal kan ge arbetstagarna bättre villkor.
Några av de nya reglerna i korthet: Varje arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod.
Varje arbetstagare har rätt till 36-timmars sammanhängande ledighet varje vecka plus den 11 timmar långa dygnsvilan.
Den genomsnittliga veckoarbetstiden får vara högst 48 timmar inklusive övertid. Arbetstiden får beräknas som ett genomsnitt under en period av högst 4 månader. Under vissa villkor får beräkningsperioden (4 månader), genom kollektivavtal förlängas till maximalt 12 månader.
Så jobbar vi med nyheter