Läkare sjukskriver - även när sjukskrivning skadar

Det framgår av en i vissa avseenden unik svensk studie, som undersökt hur distriktsläkares rutiner för sjukskrivning förändrats sedan mitten av 1990-talet.
- Det är anmärkningsvärt att de allra flesta som önskar bli sjukskrivna också blir det, även i de fall där vi läkare inte tror att sjukskrivning är någon bra idé och till hjälp för patienten, säger Lars Englund, forskare vid Uppsala universitets Centrum för klinisk forskning i Dalarna och chefsläkare vid Vägverket.

I studien har distriktsläkare i Dalarna under tvåveckorsperioder 1996, 2001 och 2007 besvarat en omfattande enkät med frågor kring de läkarbesök som gällt sjukskrivningar. Varje år deltog ett 50-tal läkare i undersökningen.
Att långa sjukskrivningar i många fall bidrar till utslagning i stället för att vara en väg till bättre hälsa är en uppfattning som vunnit allt större gehör under senare år. Men den verkar inte att i någon större grad ha påverkat distriktsläkarnas sjukskrivningsrutiner.
Andelen besök som ledde till deltids- i stället för heltidssjukskrivning ökade visserligen från cirka en fjärdedel till en tredjedel mellan 2001 och 2007, men att en patient som vill bli sjukskriven i slutänden inte alls blir det är ovanligt.

I knappt vart tionde fall leder ett läkarbesök där frågan om sjukskrivning kommer upp inte till att läkaren utfärdar ett sjukintyg. År 1996 och 2001 var dock andelen besök som inte ledde till sjukskrivning ännu lägre.
- Och andelen läkare som åtminstone ibland väljer att inte sjukskriva verkar inte ha förändrats alls sedan mitten av 1990-talet. Vid alla tre tillfällena var det bara omkring en femtedel av läkarna som någon gång under de två veckorna valt det alternativet, säger Lars Englund.
Om läkarna utfärdat sjukintyg bara när de ansåg att detta var motiverat skulle sjukskrivningarna ha varit betydligt färre. I mer än vart tredje fall uppgav läkarna att de inte skulle ha tagit upp frågan om sjukskrivning om patienten inte begärt det och till och med att en sjukskrivning kunde vara skadlig.

Men även när läkarna ansåg att det inte låg i patientens intresse att bli sjukskriven avstod de bara vid vart sjätte besök från att utfärda ett sjukintyg.
- Enligt min mening borde de i stället tagit chansen att öppna en dialog om riskerna med långvariga sjukskrivningar och försöka hitta andra lösningar tillsammans med patienten. Det kanske är dags för patienten att kräva att arbetsuppgifterna anpassas eller att söka sig till en annan arbetsgivare, säger Lars Englund.

Det som något förvånar honom är att den omfattande debatten kring sjukskrivningar i kombination med omfattande utbildningsinsatser från bland annat Försäkringskassans sida inte verkar ha haft mer än marginell effekt på distriktsläkarnas sjukskrivningsrutiner.
- Rutinerna förändrades betydligt mer mellan åren 1996 och 2001, innan debatten kommit igång på allvar. Då steg andelen besök som gällde sjukskrivningar rejält, i synnerhet sjukskrivningar på grund av psykiska besvär. Vanligaste orsaken till sjukintyg vid alla tre tillfällena var dock olika värkbesvär, säger Lars Englund.

Läkare sjukskriver - även när sjukskrivning skadar

Den intensiva debatten kring sjukskrivningar under senare år verkar ha haft liten effekt på distriktsläkarnas rutiner för sjukskrivning. Även när läkarna själva anser att en sjukskrivning är onödig eller till och med skadlig utfärdar de i de allra flesta fallen sjukintyg.