Karl Wassberg, urolog, har börjat pendla till ett jobb i Stockholm eftersom arbetsmiljön på Akademiska sjukhuset var för svår.
Det började med att Emilie Orring (M), regionsstyrelsens ordförande, i en intervju med Läkartidningen sa att Inspektionen för vård och omsorg för ensidigt fokuserar på det som inte fungerar. Hon uppmanade professionen att kliva fram för att ge en mer nyanserad bild av vården vid Akademiska sjukhuset.
Ett antal läkare tog henne på orden. Karl Wassberg, urolog som just nu är tjänstledig från Akademiska sjukhuset, var en av flera läkare som säger att Ivo:s bild av vården på sjukhuset är korrekt.
Till UNT säger han att det är situationen på sjukhuset som är en starkt bidragande orsak till att han nu är tjänstledig för att arbeta för en annan arbetsgivare.
– Redan före pandemin var det problem. Då var det uppemot 10–20 patienter som fick vänta hela natten på akutmottagningen. Sedan dess har platsbristen på Akademiska sjukhuset eskalerat. När det varit som värst har det varit 40 patienter som legat på akutmottagningen och väntat på inläggning, säger han.
Och enligt Karl Wassberg har ledningen inte hanterat problemen på ett bra sätt.
– När man överklagar tillsynsmyndighetens beslut på det här sättet så negligerar man oss, vårdpersonalen, som har varnat för bristande patientsäkerhet i flera år. Ledningen hävdar att det inte är fråga om resursbrist. Men jag och många kolleger upplever att sjukhuset har varit underfinansierat i många år, säger Karl Wassberg.
En konsekvens som han har sett av sparbetingen är att det bromsat löneutvecklingen för sjuksköterskor, vilket i sin tur har lett till att personer som har varit aktuella för tjänster har tackat nej och valt andra arbetsplatser.
Pelle Nilsson, vice ordförande i Upplands allmänna läkareförbund, stämmer in i kritiken.
– Vi har tillsammans med Vårdförbundet uppvaktat regionen och påtalat de ekonomiska förutsättningarna. Sjukhusledningen har svårt att lösa problemen med de ramar som har satts för dem. Man har stängt hela avdelningar för att spara pengar, säger han.
Pelle Nilsson, vice ordförande i Upplands allmänna läkareförbund, säger att de anställda på sjukhuset känner att de inte tas på allvar av ledningen i regionen.
Men Pelle Nilsson påpekar också att politiker från alla sidor har skuld i problemen.
– Vi upplever inte att det blir seriösa diskussioner om förutsättningarna. Om man ska förbättra situationen kommer det också att bli kraftiga kostnadsökningar eftersom man legat så lågt från början. Men det finns alltid en underton i budskapet från politiken att vi på sjukhuset inte sköter vårt jobb, att vi borde jobba effektivare och mer rationellt, säger han.
Ska man som medborgare vara rädd att komma som patient till Akademiska sjukhuset?
– Har man allvarliga tillstånd så tycker jag inte att man ska vara rädd. Då funkar det ganska bra. Men på grund av den pressade situationen är det många patienter med mindre allvarliga diagnoser som får vänta för länge, säger Pelle Nilsson.
– Dessutom blir arbetsmiljön dålig, både för oss och för sjuksköterskor och undersköterskor. Alla gör så gott de kan för att få det att fungera, men förutsättningarna är inte bra. Folk kämpar med näbbar och klor för att det ska fungera, men vi är många på sjukhuset som känner att vi inte blir tagna på allvar, säger han.
Enligt Pelle Nilsson behövs nu en mycket mer förutsättningslös diskussion om varför sjukhuset hamnat i dagens situation.
– Regionledningen, ytterst politikerna, behöver erkänna att de fattat felaktiga beslut. En pudel skulle göra mycket om man ska lyckas locka tillbaka dem som slutat, säger han.