Att vara yrkesverksam efter 65 års ålder har blivit vanligare inom flera personalgrupper i hälso- och sjukvården. Skillnaderna mellan yrkesgrupperna är dock stora och det är bland läkarna som fenomenet är vanligast. Det skriver Socialstyrelsen i en rapport om tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige.
På Akademiska sjukhuset i Uppsala finns det 65 läkare som är över 67 år. 50 läkare befinner sig mellan 65-67 år.
– Vi är måna om den kompetens vi har och ser inga problem med att ha läkare kvar efter 67. Men det bygger ju på att läkaren vill och att vi har ett behov, säger personalchefen Inger Thorén.
Enligt sjukhusledningen har andelen äldre specialistläkare på senare år ökat inom bland annat kirurgiska specialiteter. När man har passerat 67 handlar det ofta om överläkare som arbetar på timbasis eller inom ramen för specifika uppdrag.
Inger Thorén tror att fler läkare kommer att jobba vidare efter pensionsdatumet.
– Arbetslivet går ju mot att vi behöver jobba längre. Vi blir friskare som population. En 65-åring i dag är piggare än vad en 65-åring var för 30 år sedan.
Dessutom kan det ibland vara svårt att hitta yngre läkare som kan axla manteln efter någon med lång yrkeserfarenhet och unik kompetens.
– Vi behöver bli bättre på det. Det handlar bland annat om att på ett systematiskt sätt anställa kompetenser för framtiden.
Anna Rask Andersen, läkare och vice ordförande i fackliga sjukhusläkarföreningen vid Akademiska sjukhuset, tycker att utvecklingen är positiv.
Hon känner till läkare som långt efter pensionen tar emot patienter för undersökning. Visstidsanställningar och timvikariat med äldre som inhoppare innebär att man behåller viktig kompetens och erfarenhet i sjukvården, anser hon.
Hur långt upp i åren är en läkare att lita på?
– Det är individuellt, men jag anser absolut inte att en 75-åring ska ta nattjour på akuten. Det är för påfrestande och kan innebära risker för hälsan. Själv hoppas jag på att pensionsåldern höjs till 69. Jag tycker att det är jättekul att jobba.
Uppsala läns landsting ser positivt på läkare som vill jobba kvar på tim- och visstidsanställningar.
– Vi tittar på kompetensen. Åldern är så individuell i dag. Det handlar om vilken arbetslust och förmåga man har, säger Eva Wikström, personalchef i Uppsala läns landsting.
Det finns exempel på åldrade läkare som fått sina tillstånd indragna. En 80-årig läkare från Norrtälje miste 2007 sin legitimation efter att ha skrivit ut mängder av läkemedel utan att träffa sina patienter. Tidigare i höstas miste en 80-årig läkare i Nyköping sin legitimation efter att han skrivit ut 1 300 narkotikaklassade recept. Men lämpligheten att jobba vidare måste bedömas individuellt och inte utifrån ålder, menar ansvariga i landstinget.
Inom primärvården finns det en handfull läkare som fortsatt efter pensionen. Även där visar man öppenhet för att låta 67-åringar och äldre att jobba vidare på tim- och visstidsanställning.
– Kan de göra en bra arbetsinsats så har vi absolut inget emot det. Vi kan inte åldersdiskriminera personer, säger Elisabeth Wennström som är personalchef i primärvården.
Enligt Statistiska centralbyråns oktobermätning var närmare 170 000 svenskar i åldersintervallet 65-74 år sysselsatta i arbetslivet. Det motsvarar drygt 15 procent av samtliga i den aktuella åldersgruppen.