Det visar forskare vid bland annat Karolinska institutet, Linköpings universitet och Uppsala universitet i en studie som publiceras på nätet i European Journal of Cancer.
– När det gäller malignt melanom visar våra resultat att en hel del återstår att göra för att leva upp till målet att sjukvården på lika villkor ska nå ut till alla i befolkningen, säger forskaren och doktoranden Hanna Eriksson vid Karolinska institutet.
Malignt melanom är den aggressivaste formen av hudcancer. Det är också en av de cancerformer som ökar allra snabbast. I dag får årligen drygt 3 300 personer diagnosen malignt melanom, en tiodubbling sedan 1960-talet.
Den nya studien bygger på uppgifter från det unika svenska melanomregistret om mer än 27 000 patienter som fick diagnosen malignt melanom under åren 1990 till 2007. Av dem dog drygt 3 200 till följd av sin cancer inom fem år efter att de hade fått sin diagnos.
När forskarna närmare granskade vilka som avlidit fann de en stark koppling till patienternas utbildningsnivå. För patienter med högst nio års grundskola var dödligheten i sjukdomen dubbelt så hög som för patienter med högskoleutbildning.
Den viktigaste förklaringen till dessa skillnader i överlevnad är enligt forskarnas analys att patienter med lägre utbildning mycket oftare får sin diagnos i ett mer framskridet och svårbotat stadium än patienter med högre utbildning.
– Melanom som upptäcks i ett tidigt stadium och inte hunnit sprida sig botas för det mesta med en enkel operation. Därför är det ytterst viktigt att vi hittar nya, bättre sätt att nå ut till personer med lägre utbildning så att fler melanom upptäcks i detta tidiga, botbara skede, säger Hanna Eriksson.
När det gäller bröstcancer, tarmcancer och en del andra cancerformer finns tidigare gjorda studier som pekat på att patienter med låg utbildning fått mindre intensiva behandlingar än patienter med högre utbildning.
Enligt forskarna kan detta dock inte förklara skillnaderna i överlevnadschanser mellan låg- och högutbildade vid malignt melanom, eftersom enda sättet att bota sjukdomen är tidig kirurgi.
– Däremot kan vi inte utesluta att livsstilsfaktorer och skillnader i tillgänglighet till sjukvård bidrar till utbildningsnivåns betydelse för prognosen. Detta måste dock undersökas närmare i fortsatta studier, säger Hanna Eriksson.
Fotnot: Måndag 13 maj, internationella melanomdagen, finns möjlighet för dem som hinner anmäla sig i tid, att få misstänkta hudfläckar inspekterade av hudläkare vid Akademiska sjukhuset.