"Lågt valdeltagande gör att varje röst väger tungt"

Att rösta i kyrkovalet är viktigt för att demokrati kräver engagemang, och Svenska kyrkan är viktig även för den som inte är kyrkligt aktiv till vardags. Det anser Jonas Lindberg, präst i Uppsala domkyrkoförsamling.

Jonas Lindberg, präst i Domkyrkoförsamlingen Uppsala.

Jonas Lindberg, präst i Domkyrkoförsamlingen Uppsala.

Foto: Lotta Lille

Uppsala2017-09-09 08:00

Varför ska man utnyttja sin rätt att rösta i kyrkovalet?

– Därför att det är genom att rösta på de kandidater och grupper som har program och åsikter som sammanfaller med ens egna som man kan påverka hur Svenska kyrkan ska verka och utvecklas. Nomineringsgruppernas program är visserligen utformade så att budskapen ska vara tilltalande för så många som möjligt, precis som vanliga politiska partiprogram, men det går att urskilja olika grundattityder.

Ligger betoningen på öppenhet eller på kulturell tradition? Nämns Jesus i programmen?

Svenskar brukar betraktas som mycket sekulariserade, ska de rösta ändå tycker du?

– Ja, vår verksamhet berör alla i Sverige på ett eller annat sätt. Kyrkan bedriver ett omfattande socialt arbete där vi på olika sätt försöker hjälpa till att täta sprickor i välfärden, och är också en viktig resurs i krissituationer. Det är en institution som människor räknar med, som en försäkring om stöd i såväl glädje som sorg.

I dag har många människor också tappat sin framtidstro och då tror jag att kyrkan kan vara med och ge nytt hopp i samhället.

Svenska kyrkan tappar medlemmar, och det kommer rapporter om att ekonomin urholkas. Är det en anledning att gå och rösta?

– Är man inte medlem kan man inte rösta, och inte heller påverka. Medlemmar kan undersöka hur de olika grupperna vill använda kyrkans resurser, och sedan rösta på dem man tycker har bra idéer. Medlemstappet är naturligtvis väldigt tråkigt, och får till följd att ekonomin försämras.

Men Svenska kyrkan är rik, medlemstappet borde väl inte påverka så mycket?

– Om vi ska kunna behålla den verksamhet och personal vi har, då behöver vi behålla medlemmar. Medlemsavgifterna är en viktig del av våra intäkter. Kyrkan är rik såtillvida att den äger många byggnader, men kyrkobyggnader ger inga intäkter om man inte börjar ta inträde för att se dem.

Svenska kyrkan har också jord- och stora skogsegendomar som ger stabila men inte stora intäkter. Det vore kortsiktigt att göra sig av med dem.

I församlingar och pastorat kan tillgång till kyrkor och församlingshem vara viktiga frågor, kan man påverka dem genom att delta i kyrkovalen?

– Ja, det är i kyrkoråd och -fullmäktigen som sådana frågor avgörs. Det är också på församlings- /pastoratsnivån som den lokala kyrkans personal anställs, så den som vill påverka lokalt ska absolut använda sin rösträtt. Kyrkan är inte så hierarkisk som många kanske tror.

Gamla frågor som kvinnliga präster och samkönade äktenskap, spelar de någon roll i årets kyrkoval?

– Nej. I den mån det fortfarande finns ett motstånd hanteras det på ett sätt så att varken präster eller församlingsbor drabbas.

Negativ mediauppmärksamhet om påkostade resor och personal som upplever sig illa hanterade påverkar uppfattningen om hur Svenska kyrkan hanterar pengar och människor. Kan valdeltagande påverka detta?

– Lågt valdeltagande gör att varje röst väger tungt, och självklart ser jag som präst mycket hellre att medlemmarna engagerar sig och röstar, än att de lämnar kyrkan. Ska man se något positivt i de upprörda känslor som väcks av negativ medierapportering skulle det vara att kyrkan har ett stort förtroendekapital, man har positiva förväntningar som inte infrias.

Har du förhandsröstat?

– Nej, jag tycker det ska bli lite roligt att gå och rösta på min födelsedag och se om valförrättarna lägger märke till det.

Personligt Kyrkovalen

Namn: Jonas Lindberg.

Ålder: Fyller 49 dagen för kyrkovalet, 17 september.

Yrke: Präst i Uppsala domkyrkoförsamling, ledarskribent i Kyrkans Tidning, författare och teologie doktor i religionssociologi.

Familj: Fru Maria och barnen Alva, Linn och Arild.

Bor: Svartbäcken .

Fritidsintressen: Litteratur, teater, musik, bildkonst och film.

Val till fullmäktigen i församlingar eller pastorat, till stift och till kyrkomöten i Svenska kyrkan sker vart fjärde år.

2017 är valår, och valet sker 17 september. Förhandsröstningen har redan börjat.

Medlemmar i Svenska kyrkan är röstberättigade från det att de fyllt 16 år. Valbar är den som fyller 18 år senast på valdagen.

Valen står mellan nomineringsgrupper, inte partier. S, C och SD har dock partianknutna nomineringsgrupper. Det går också att personrösta med markering på valsedeln.

I årets val är 5,2 miljoner personer röstberättigade, 30 000 personer kandiderar till omkring 15 000 förtroendeuppdrag på olika nivåer.

Svenska kyrkan är uppdelad i 13 stift med sammanlagt 1360 församlingar.

Valdeltagandet i kyrkoval har historiskt varit lågt, 2009 bara 11,9 procent och 2013 något högre, 12,8 procent.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om