Så kallade räntesnurror är benämningen på ett avancerat sätt att skatteplanera genom interna lån mellan olika delar av en koncern. Man kan säga att företag via räntesnurror har flyttat vinster från bland annat Sverige till länder med lägre skatt.
– Bolagen har använt interna lån på ett konstlat sätt, anser Pär Gauffin vid Skatteverkets storföretagsenhet.
Under åren har företagens räntesnurror fått mycket negativ uppmärksamhet. För att få bukt med de mest flagranta fallen av skatteplanering försökte Skatteverket först tillämpa lagen mot skatteflykt men fick backning i domstol.
Riksdagen har därefter skärpt inkomstskattelagen i omgångar för att stoppa räntesnurrorna, senast 2013.
– Lagändringarna har inneburit betydande skillnad och de värsta uppläggen har försvunnit. Räntesnurrorna har inte upphört men bolagen använder dem mer restriktivt idag, säger Pär Gauffin.
Han uppger dock att det kan finns affärsmässiga skäl för att använda interna lån, exempelvis kan det vara billigare för en koncern att låna internt jämfört med att ta upp krediter av ett finansinstitut.
Även flera kommuner har tidigare försökt minska sin skatt med räntesnurror. 2008 försökte Uppsala kommun få igenom ränteavdrag på 840 000 kronor genom att använda räntesnurror men det underkändes av Skatteverket.
I en granskning som Skatteverket gjorde 2011 framkom att ett tjugotal kommuner hade skatteplanerat med räntesnurror. Utredningen medförde att skatteavdrag i kommunerna på drygt 650 miljoner kronor nekades av Skatteverket.