I en färsk rapport har Brottsförebyggande rådet, Brå, granskat hur falska intyg kan användas som dörröppnare till välfärdssystemens miljardtillgångar.
Gäller det stora belopp är ofta företag inblandade. Säg till exempel att en grupp kriminella startar ett företag och intygar att de anställda har högre lön än vad som är sant. Inkomstuppgifterna registreras hos bland annat Försäkringskassan och kan sedan ligga till grund för vad de anställda får i föräldrapenning, sjukersättning, a-kassa och pension. De felaktiga utbetalningarna kan sedan pågå i åratal.
– Problemet med kriminella som använder bolag för att fuska är mycket större än vad de flesta tror. Myndigheterna är i allmänhet dåliga på kontroll. Vi måste ge dem bättre verktyg och vi är på väg att tagga upp, säger justitieutskottets ordförande Beatrice Ask (M).
Vissa myndigheter måste enligt lag anmäla misstankar om felaktiga utbetalningar. Men lagen omfattar bara utbetalningar till privatpersoner och inte till företag. Brå begär därför att anmälningsskyldigheten ska utvidgas till att även gälla företag.
När myndigheterna väl uppdagat fusk kan de dock vara förhindrade att gå vidare på grund av sekretess.
Skatteverket måste informera Försäkringskassan om man misstänker att någon person har sjukpenning eller assistansersättning på felaktiga grunder. Men till följd av sekretess får inte Skatteverket lämna samma information om misstankarna istället gäller ett företag.
– Det skulle bli lättare att motverka till exempel fusk med assistansersättning om vissa sekretesspärrar togs bort, säger Thomas Falk, enhetschef vid Försäkringskassan.
Beatrice Ask ser som en av de mest angelägna åtgärderna att få stopp på målvakterna, det vill säga skuldtyngda personer som övertar ansvaret i blufföretag.
Gunilla Sandblom, vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, säger att målvakterna ofta undkommer straff genom att hävda att de inte känt till att de placerats i bolagsstyrelser.
Hon vill därför att målvakterna ska kunna spärras från att sitta i styrelser tills de intygar att de verkligen är medvetna om att de ingår i bolagen.
– Om de sedan återigen hävdar att de var omedvetna om att de är med i styrelsen ska de kunna dömas till fängelse, föreslår Gunilla Sandblom.
Enligt Johanna Skinnari, utredare på Brå, är systematisk kontroll av bidragsfusk en ganska ny företeelse inom de utbetalande myndigheterna.
– 2008 tillsattes en delegation mot felaktiga utbetalningar. Det var första gången som en rad myndigheter på strategisk nivå tillsammans diskuterade fusk och fel i systemen, säger hon.
Flera bedömare som UNT talat med menaratt kampen mot bidragsfuskarna är på väg att bli mer systematisk.
Försäkringskassans utredningar vid misstankar om felaktigheter ledde i fjol till åtgärder i form av återkrav och annat i 32 procent av fallen. Det är den högsta siffran någonsin.
– Jag tror att orsaken är att vi blivit bättre på att göra kontroller, säger Thomas Falk. Bland annat har vi mer börjat granska utbetalningar som skiljer sig från det vanliga mönstret.
Justitieminister Morgan Johansson (S) har tidigare i år meddelat att regeringen ska tillsätta en utredare för att ta fram förslag på hur kriminella som utnyttjar de offentliga systemen ska stoppas. Ett mål är att underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna. UNT har utan framgång sökt justitieministern.