Det framgår av en studie kring barn med lymfkörtelcancerformen Hodgkins lymfom, som redovisades vid den nordiska barncancerkonferensen i Uppsala.
– Det känns otroligt skönt att se att de goda resultaten står sig även efter det att vi övergått till att ge barnen med Hodgkins lymfom betydligt mindre strålning jämfört med tidigare, säger docent Gustaf Ljungman, överläkare vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.
I takt med att överlevnaden vid de flesta former av barncancer blivit allt bättre har också långsiktiga problem till följd av själva behandlingen kommit att uppmärksammas allt mer.
Studier som på måndagen redovisades vid konferensen i Uppsala visar till exempel att överlevare i barncancer på lång sikt löper ökad risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar, rubbningar i sköldkörtelns funktion och fel på äggstockar eller spermier.
– För flickor med just Hodgkins lymfom som fått strålbehandling över bröstet är också bröstcancer i vuxen ålder en sådan långsiktig komplikation, säger Gustaf Ljungman.
Hodgkins lymfom är en av de cancerformer hos barn som har allra bäst prognos. Sedan barnen under 1970-talet började behandlas med en tuff kombination av cellgifter och strålning steg överlevnaden på lång sikt till omkring 95 procent.
– Sedan mitten av 1990-talet har vi arbetat med att försöka få ner risken för långsiktiga komplikationer genom att dra ner på strålningen som barnen med Hodgkins lymfom får. Nu har vi svart på vitt på att detta inte försämrat överlevnaden, säger Gustaf Ljungman.
I Sverige insjuknade under åren 1985 till 2009 334 barn och ungdomar i Hodgkins lymfom, varav 18 dog till följd av sin cancersjukdom. Hade de fötts bara några årtionden tidigare hade den stora majoriteten av dem varit döda i dag.
Överlevnaden på fem och tio års sikt var lika hög för barnen som behandlades efter 1995, då stråldoserna sänkts, jämfört med för barnen som dessförinnan behandlats med betydligt högre stråldoser.
– Även för de barn som behandlats för återfall i cancersjukdomen ligger överlevnaden på tio års sikt så hög som runt 80 procent, säger Gustaf Ljungman.
Han tror att det även vid flera andra cancerformer hos barn är möjligt att på liknande sätt ge en mindre intensiv behandling utan att äventyra överlevnadschanserna.
– Ju mer vi lär oss om de olika tumörformerna, desto större är chanserna att skräddarsy behandlingen efter det enskilda barnets behov och undvika onödig behandling när prognosen ändå är god, säger Gustaf Ljungman.