Lågprisbutiker står inför utmaningar

Den ekonomiska krisen har rotat sig fast i kvartalsrapporter och varselstatistik. Men innebär lågkonjunkturen också högsäsong för lågprisbutiker? UNT tar pulsen på ett handelslandskap där många aktörer står inför stora utmaningar.

Frida Johansson arbetar på Iittalas outletbutik i Örsundsbro.

Frida Johansson arbetar på Iittalas outletbutik i Örsundsbro.

Foto: Patrik Lundin

Uppsala2009-07-26 11:00
När krisen slog till med full kraft sent i höstas innebar det att en långvarig period av medgång för detaljhandeln hade brutits. De soliga tiderna hade varat i runt elva år, en sällan skådad av köpyra och starka försäljningssiffror. När yran förbyttes mot larmrapporter och krisstämning drabbades, som ofta i kriser, sällanköpshandeln tyngst.
- Under ekonomiska kriser tar alltid dagligvaruhandeln andelar från sällanköpshandeln och volymhandeln. Det är de stora köpen som konsumenterna drar in på, inte livsmedel och liknande, säger Magnus Kroon på Svensk Handel.
Niklas Gustafsson, analytiker på Handelns utredningsinstitut (HUI), håller med.
- Rent generellt innebär sämre tider alltid att premium-konsumtionen blir lidande, åtminstone i inledningsskedet. Folk söker sig till billigare alternativ, det handlar om rent bondförnuft, säger han.

Det borde, rent krasst, innebära gyllene tider för lågpriskonceptet, för lagerbutiker och outletsatsningar - eller? Enligt experterna inom handeln är tendensen dock inte entydig och köptrenderna ofta komplexa. Många traditionella lågprishandlare ligger ofta avsides placerade på landsorten, och har i dag att konkurrera med prispressande nätreor och de etablerade kedjornas massiva butiksutbud i stadskärnorna. Gekås i Ullared är ett fenomen inom branschen men saknar egentligen motsvarighet på andra håll i landet.
Visserligen slipper landsortsbutikerna de höga hyrorna som kan göra satsningar i centrala stadskärnor till ett riskprojekt. Å andra sidan är de tvingade att väga upp det sämre läget med lägre priser eller en nischad försäljningsmodell.
- Det är svårt för lågprisbutiker på landsorten att konkurrera i dagens läge, när det är fynd-rea i butiken runt hörnet på stan. Rea-försäljningen inom detaljhandeln är dessutom betydligt bredare och mer långvarig än för 10-15 år sedan, säger Meta Troell på Svensk Handel.

Outletkonceptet kom till Sverige för ett tiotal år sedan. Idén, som går ut på att sälja andrasortering eller utgående modeller av varor och artiklar till betydligt lägre priser, har prövats med varierande resultat på olika håll. Arlandastad hade tidigare en uttalad så kallad Outlet village, där cirka 13 000 kvadratmeter handelsyta bjöd ut outletvaror till en spottstyver av ordinarie pris. Men trots ett antal olika satsningar på bland annat märkeskläder, heminredning och ett motorcentrum hade området svårt att locka folk och nå lönsamhet.
- Många trodde att Uppsalahandeln skulle tappa när outlet-butikerna öppnade i Arlandastad, men så blev det inte. Det måste vara mycket muskler bakom en sådan satsning för att den ska fungera, säger Meta Troell.

I Örsundsbro har ett kluster av mindre outletbutiker samlats på ett fabriksområde i samhället, med inriktning mot bland annat heminredning, färg och fritid. Inne bland porslinsserviserna och inredningsartiklarna på Iittalas outlet strosar flera genomresande turister, sommarhandelns kanske viktigaste kundgrupp. Men här finns också flera närboende. Inger och Matts Wiberg från Uppsala är två av dem.
- Det är ju nära hit från Uppsala, men i dag är vi inte på jakt efter något särskilt utan är mest här för att titta. Men det är klart att de låga priserna lockar, säger Inger Wiberg, som också passar på att påpeka att just närheten till andra butiker i området är en viktig faktor i sammanhanget.
Enligt Iittalas butikschef Frida Johansson har antalet besökare ökat rejält i sommar jämfört med förra året, men om det beror på lågkonjunkturen eller något annat är givetvis svårt att sia om.

Kenth Taxén har i flera år varit med och drivit familjeföretaget Högsta möbler norr om Uppsala. Butiken, som förut kallades Högsta stormarknad, var tidigare mer av en utpräglad lågprisbutik och märkes-outlet med fokus på kläder. Men konkurrensen inom klädbranschen blev med tiden allt tuffare. Nu består utbudet till största delen av större volymvaror, möbler och trädgårdsmöbler.
- Fördelen med att driva en sådan här verksamhet på landet är framför allt den enklare lagerhanteringen. Här finns det gott om utrymme för stora, skrymmande varor, och så är förstås hyrorna mycket lägre, säger han.
Både Kenth Taxén och Frida Johansson betonar att landsortsbutikerna måste kompensera sitt avskilda läge inte bara genom att hålla lägre priser, den personliga kontakten med kunderna blir också viktigare. Det gäller att hålla hårt i stammisarna när konkurrenterna blir fler och ofta är mer centralt belägna.
- Jag tror också att det är viktigt att skilja sig ifrån mängden och inse att man inte kan konkurrera med alla. Det gäller att tänka igenom vad just jag har att erbjuda och att hitta sin egen nisch, säger Kenth Taxén.

Enligt Niklas Gustafsson handlar det på många sätt om att göra besöket i sin butik till "en destination".
- Välskötta företag kan blomstra oavsett läge. Det handlar mycket om ett helhetstänk och en fingertoppskänsla. Just det har Gekås har lyckats så bra med, det har blivit lite av en happening att åka dit, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om