Läget betyder''allt'' vid köp av central bostad
Många är beredda att betala bra för en bostadsrätt i centrala Uppsala, Fålhagen, Luthagen eller Kåbo. Läget betyder "allt" Om det följer med mycket skulder "på köpet" är det inte många som bryr sig om.
Syftet med studien var att undersöka vad det är som köparna egentligen är villiga att betala för. Och då betyder läget väldigt mycket för priset.
Att bostadsrätter i Centrum, Fålhagen, Luthagen och Kåbo är särskilt eftertraktade och därmed också dyrare har flera orsaker. Det kan ge lite extra social status att bo i Luthagen eller Kåbo. Centrum och Fålhagen ligger bra till för den som pendlar till Stockholm. Kåbo och Centrum ligger nära stora arbetsplatser som BMC och Akademiska sjukhuset. Luthagen är eftertraktat för studenter som får nära Ekonomikum och kan bo i en lugn men ändå stadsnära miljö.
Att bostadsrätter i centrum blir så dyra beror inte bara på att läget är centralt utan också på åldern.
Gamla fastigheter
I centrala Uppsala är många fastigheter ganska gamla. Det innebär att lägenheterna kan ha attraktiva egenskaper som hög takhöjd och kakelugn. Om man får elda i kakelugnen eller ej verkar inte spela så stor roll. Värdet höjs ändå.
Här finns en klar skillnad mellan Uppsala och Stockholm. I Uppsala är många köpare beredda att betala betydligt mer för att få kakelugn eller öppen spis än i Stockholm, där öppen spis är tre gånger vanligare.
Balkong, uteplats eller altan är köpare i Uppsala inte beredda att betala så mycket extra för. Det är ju så mycket vanligare i Uppsala än i Stockholm.
Minst lockande i Uppsala är bostadsrätter som byggdes under det så kallade miljonprogrammets dagar (1965—74). Utbudet är ganska stort och många ligger i mindre attraktiva områden.
Ökänd bostadsbrist
Att Uppsala är en studentstad med ökänd bostadsbrist slår igenom på små bostadsrätter. I Stockholm är tvåor och treor dyrast per kvadratmeter. I Uppsala är många beredda att betala betydligt mer per kvadratmeter för en etta än för en större lägenhet.
— Det här speglar bilden av det Uppsala många känner till, ett anrikt och eftertraktat lärosäte, där enkla rum med kokvrå för kandidaten såväl som fina våningar i sekelskifteshus för professorn är efterfrågade, menar författarna.
Priset på bostadsrätter har stigit kraftigt under de senaste åren, speciellt i storstäderna. Dagens ganska låga ränta gör att allt fler människor är beredda att ta lån för att få en bra bostad. Men få skaffar sig märkligt nog en helhetsbild av ekonomin.
Att köpa en bostadsrätt innebär egentligen inte att man äger lägenheten. Man köper en andel i föreningen med rätten att nyttja lägenheten som medlem — och tar samtidigt på sig sin andel av bostadsrättsföreningens eventuella skulder.
Förvånade
Erik-Axel Nord och Marcus Wagell är förvånade över att så få spekulanter frågar mäklarna om bostadsrättsföreningens ekonomi innan de skriver kontrakt.
En låg månadsavgift behöver inte innebära att föreningen har en sund ekonomi. Eftersom föreningen då får mindre pengar att avsätta för framtida underhåll kan man tvingas ta dyra lån den dag det blir dags för dyra reparationer.
Och för att skaffa sig en bild av ekonomin räcker det inte att titta på föreningens senaste årsredovisning. Man måste gå några år bakåt i tiden också.
I undersökningen ingick nära 300 bostadsrätter hos sju mäklare.
Så jobbar vi med nyheter