Låg risk för hjärtbesvär vid smärtmedicinering

Långtidsbehandling med ett nyare så kallat coxibpreparat, Arcoxia, ger inte mer hjärt-kärlbiverkningar än världens mest använda antiinflammatoriska smärtlindrande medicin, diclofenac. Däremot ger Arcoxia mindre magbesvär.

Uppsala2006-11-13 15:28
Det visar resultat av det internationella så kallade Medal-programmet, som på måndagseftermiddagen publicerades i nätupplagan av den ledande medicintidskriften The Lancet.
- För den grupp patienter som behöver långsiktig smärtlindrande behandling, men haft magsår eller andra magbesvär, finns enligt min mening skäl att överväga Arcoxia framför diclofenac, säger docent Gunnar Johansson vid Nyby vårdcentral i Uppsala, som är huvudansvarig för de svenska delarna av Medal-programmet.
Programmet omfattar nära 35 000 patienter med artros, "ledförslitning", eller ledgångsreumatism i 46 länder, varav cirka 300 i Sverige. Vid Nyby vårdcentral har 28 patienter deltagit.

Känns lugnande
Det är väl känt att långtidsbehandling med traditionella så kallade NSAID-preparat, till exempel diclofenac, ökar risken för magsår och andra magbesvär. De så kallade coxiberna utvecklades för att minska denna risk. Ett par av dem, Vioxx och Celebra, har å sin sida visats öka risken för hjärtinfarkt och stroke. Av det skälet saluförs inte längre Vioxx.
- Mot den bakgrunden känns det lugnande att risken för hjärtinfarkt och stroke under behandlingen generellt var låg och inte högre för Arcoxia än för diclofenac, säger Gunnar Johansson.
Under de i genomsnitt 18 månader som patienterna följdes insjuknade 320 av dem som fick Arcoxia och 323 av dem som fick diclofenac i någon hjärt-kärlsjukdom, främst hjärtinfarkt eller stroke.
Regelrätta sår och blödningar i magsäcken var däremot vanligare bland patienterna som fick diclofenac. Trots den ökade risken var det under ett års behandling något färre än en av 100 som hade sådana komplikationer.
Svåra, potentiellt livshotande magsår och -blödningar var ännu ovanligare och förekom inte oftare bland patienterna som fick diclofenac än bland patienterna som fick Arcoxia.
Cirka 10 procent av patienterna som fick diclofenac slutade dock att ta medicinen på grund av magbiverkningar.
Diclofenac är ett relativt gammalt smärtlindrande preparat. Arcoxia, som funnits på marknaden i Sverige sedan 2002, är flera gånger dyrare.
- För de mellan 10 och 20 procent som har magbesvär
tycker jag inte att den högre kostnaden bör vara ett hinder för att välja Arcoxia i stället, säger Gunnar Johansson.

Går i vågor
I Medal-programmet har en lägre och en högre dos av Arcoxia jämförts med den högsta rekommenderade dygnsdosen för diclofenac, 150 milligram.
- Ju högre dos, desto större är biverkningsrisken. Vi vet därför inte hur jämförelsen mellan de båda läkemedlen sett ut om man valt att pröva också en lägre dos diclofenac, säger professor Björn Beermann vid Läkemedelsverket i Uppsala.
Han ser inget skäl till att utifrån Medal-studien ändra Läkemedelsverkets nuvarande rekommendation, som innebär NSAID-läkemedel alltid ska ges med lägsta möjliga dos, under kortast möjliga tid — och först efter det att Alvedon, Reliv eller någon annan medicin som innehåller ämnet paracetamol inte givit tillräcklig smärtlindring.
- Det är känt att smärtbesvären vid artros går litet i vågor. Patienterna som långtidsbehandlas med något NSAID-preparat bör därför regelbundet testa att sätta ut medicineringen under en tid, säger Björn Beermann.
Medal-programmet har sponsrats av det läkemedelsföretag som tillverkar Arcoxia.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!