Låg medicindos kan förklara dödsfall
Ett antibiotikum som blivit en slags sista försvarslinje i behandlingen av svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier ges ofta i för låga doser.
- Följden av den otillräckliga doseringen kan i värsta fall bli att en svårt sjuk patient inte klarar sig. Men den ökar även risken för att bakterierna blir motståndskraftiga också mot kolistin, säger forskaren och doktoranden Matti Karvanen vid Akademiska sjukhusets avdelning för klinisk bakteriologi.
Kolistin är ett gammalt antibiotikum, som funnits ända sedan 1950-talet. Efter rapporter om allvarliga njur- och nervbiverkningar föll det i vanrykte och slutade nästan helt att användas i början av 1970-talet.
- Kolistin har dock upplevt något av en renässans under de senaste tio åren. Det beror på att kolistin i dag är det enda antibiotikum som fortfarande biter på vissa multiresistenta bakteriestammar, säger Matti Karvanen.
Kunskaperna om hur kolistin ska doseras för att ge bästa möjliga effekt utan att i onödan riskera allvarliga biverkningar är dock mycket begränsade.
- Den studie vi nu gjort pekar på att kolistin på grund av biverkningsrisken ges med en överdriven försiktighet. Genom att höja dosen direkt när behandlingen sätts in är det troligt att effekten mot bakterierna skulle bli betydligt bättre, säger Matti Karvanen.
För att ett antibiotikum ska ha effekt krävs inte bara att bakterierna som orsakar infektionen är känsliga för det. Antibiotikat måste också finnas i tillräckligt hög halt i blodet för att nå fram till och komma åt alla de sjukdomsframkallande bakterierna.
- I vår studie på 18 svårt sjuka intensivvårdspatienter kan vi för första gången visa att det med gängse dosering dröjer hela tre dygn innan kolistin når upp till denna lämpliga halt i blodet. Det är mycket längre tid än vad man hittills trott, säger Matti Karvanen.
För en patient med till exempel blodförgiftning orsakad av multiresistenta bakterier kan en "väntetid" på tre dagar för att uppnå full effekt av behandlingen förmodligen vara alldeles för lång.
- Vi tror att en förklaring till att patienter med svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier ibland avlidit även när de fått kolistin är att dosen varit för låg för att snabbt kunna ge effekt, säger Matti Karavanen.
En annan potentiell fara med att ge för låga doser av kolistin är att bakterierna hinner anpassa sig och utveckla resistens även mot detta antibiotikum.
- I några länder har detta faktiskt redan hänt, dock ännu inte i Sverige. En spridning av multiresistenta bakterier som är resistenta även mot kolistin vore katastrofal. Då skulle vi inte längre ha något antibiotikum att ta till mot infektioner orsakade av dem, säger professor Otto Cars, ordförande i nätverksorganisationen Strama och handledare för kolistinprojektet.
Det är vid infektioner orsakade av multiresistenta så kallade gramnegativa bakterier som kolistin används. Till den gruppen hör ESBL-bakterier och klebsiellabakterier som orsakat omfattande och svårbemästrade utbrott inom vården, bland annat på Akademiska sjukhuset, under senare år.
Så jobbar vi med nyheter