Våra dagliga liv skulle se väldigt annorlunda utan e-vetenskapens framväxt. Datorer, nätverk och mjukvaror är en självklar del av tillvaron, på ett sätt som få kunnat föreställa sig för några decennier sedan. Också forskningen har fått nya förutsättningar. Moderna datorer kan hantera data som tidigare varit för omfattande och komplex för att kunna studeras. Forskare behöver inte längre förlita sig på enstaka teorier och experiment, med datorernas hjälp kan de samla, analysera och dra slutsatser av ofantliga mängder data. Gunilla Kreiss och Per Lötstedt, båda professorer i numerisk analys, jobbar i den strategiska forskningssatsningen Essence of Science som utvecklar metoder för att simulera vetenskapliga experiment i datorn.
– På det sättet behöver man inte utföra experimenten själv. I stället för att titta i ett mikroskop använder man en datormodell av vad man vill studera, säger Per Lötstedt.
En annan, viktig del av verksamheten är att hitta sätt att hantera de enorma datamängder som datorerna genererar. Programmet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan universiteten i Uppsala, Lund och Umeå och utgör en viktig resurs för forskare i hela Sverige, inom många olika områden. Som ett av regeringens strategiska forskningsområden (SFO) mottar Essence 22 miljoner kronor per år i anslag.
– Vi har kunnat rekrytera många duktiga forskare. Vissa samarbeten hade aldrig kunnat bli av utan SFO-pengarna, säger Per Lötstedt.
I mindre skala har datorer använts för att simulera verkligheten i 50 år. Grunden till det vi i dag kallar e-vetenskap lades under efterkrigstiden, när man forskade om atombomber. Snart spred sig kunskaperna till ämnen som fysik och kemi och projekten inom Essence har betydligt fredligare motiv. Till exempel klimatforskning och att beskriva i modeller hur celler fungerar biologiskt.
– Man försöker förstå de komplicerade kemiska nätverken i våra celler. Förhoppningen är att det ska leda till nya sjukdomsbehandlingar. Vi har långt kvar men kommer att komma dit, berättar Gunilla Kreiss.
E-vetenskapen har fört skilda områden närmare varandra. I centrum står utveckling av datorer och metoder, med nära anknytning till fysik, kemi och biologi. Biologin, som tidigare var mindre beräkningsbaserad har integrerats allt mer med andra naturvetenskapliga ämnen. Essence har ett nära samarbete med SciLifeLab, ett annat strategiskt forskningsområde som är inriktat på molekylärbiologi. Även humanioraforskningen har användning av den infrastruktur som Essence lägger grund för. Per Lötstedt berättar om ett projekt inom lingvistik.
– Man arbetar med att ta fram automatiska översättningsprogram som ska fungera betydligt bättre än Google Translate.
Eftersom varje liten detalj kan vara avgörande inom forskning går det ofta inte att använda samma angreppssätt i olika syften. Forskarna inom Essence arbetar med att ta fram nya metoder för specifika områden. Det kan ta några år för forskare med olika inriktning att förstå varandra, men att koppla ihop olika kompetenser är värdefullt på många sätt. Man får en synergieffekt, menar Gunilla Kreiss.
– Det har uppstått helt nya kombinationer av både ämnen och människor inom e-vetenskapen. Kompetenser kopplas ihop så att vi får en synergieffekt.