Mikael Klefbeck framhåller att kyrkan trots allt stått stadigt i 2 000 år. Upplevt vågdalar, konflikter, krig samt mer och mindre lyckad politik.
– Så när vi ser kurvor och statistik sätter vi in det i det perspektivet.
Vi lever i en stressig tid, menar han. Många människor, särskilt de unga, rusar genom livet i jakt på hög levnadsstandard, inte minst materiellt.
– Jag brukar säga att vi har det bättre än vi mår.
Och det är där han anser att kyrkan behövs.
– Kyrkan är en plats för att samla tankar, meditera, koncentrera sig, möta både Gud och sina medmänniskor. Kyrkan står för kontinuitet och tradition, men det betyder inte att den ska vara förlegad och mekanisk.
Befolkningen ökar stadigt i Sigtuna kommun, och för nyinflyttade ordnas stadsvandringar som avslutas med fika på församlingshemmet Munken. Vidare är mycket av verksamheten inriktad på att nå barnfamiljer, de som huvudsakligen flyttar in. Bland annat ordnar församlingen öppen förskola, babysång och barnkörer.
– Kyrkans uttrycksform och verksamhet ska förändras. Men om vi hela tiden slickar på fingret och känner vart det blåser, följer trender, vore kyrkan död.
Att antalet utträden i Sigtuna församling ökat har ännu inte påverkat ekonomin nämnvärt.
– Men i bygder som dels har stor utflyttning och mycket utträden ur kyrkan måste man nog se om sitt hus.
Dessutom, menar han, är kyrkans personalkostnader tunga att bära.
– Så kan det inte fortsätta. Kyrkan måste återgå till att förlita sig på folks ideella engagemang.
Utvecklingen i Knivsta är snarlik Sigtunas; ökad befolkning men också fler utträden ur kyrkan. Knivsta pastorat har, efter att ha diskuterat det i åratal, sedan nyår kommit igång med att skicka ut bland annat välkomstbrev till nyinflyttade. Att synliggöra kyrkan har hög prioritet. Basen i verksamheten är gudstjänsterna.
– Vi har fortfarande sex fungerande församlingar där vi håller gudstjänst varje söndag. Gudstjänstlivet sätter vi allra högst i det här pastoratet, säger församlingsprästen Helene Gh Lindström.
Hon anser att kyrkan måste hänga med i samhällsutvecklingen men samtidigt stå för kontinuitet och kvarstå i sin ursprungliga roll. Strategier för framtiden saknas emellertid inte. Pastoratets stora satsning på S:ta Maria Alsike är en förening mellan flera olika verksamheter; kyrka, skola, förskola, boende, konferensanläggning med mera. Lacka Linder, pastoratets kyrkokamrer, förklarar:
– Vi har valt att gasa istället för att bromsa.
Men 2009 var ett tufft år. Byggstarten av S:ta Maria Alsike var på väg att skjutas upp när Nederluleå församling i sista stund gick in med lån på fem miljoner kronor. Vidare bantades personalstyrkan inom pastoratet med tre–fyra tjänster, däribland såväl uppsägningar som pensionsavgångar.
Att jättesatsningen S:ta Maria däremot inte äter upp pengar av den övriga verksamheten, däribland det som krävs för underhåll av de sju församlingskyrkorna, försäkrar Lacka Linder:
– S:ta Maria-projektet är en del av vår strategi för att stå rustade och solida. Vi måste klara av det. Vi har ett kulturarv att sköta.
Märsta kyrkliga samfällighet har under de senaste åren sett en stor ökning av utträden.
– Jag tror att det i första hand beror på ekonomin, för vi ser att många går ur i deklarationstider. Folk har det risigt ställt. Vi försöker hälsa nyinflyttade välkomna via ett utskick, säger Olle Persson, vikarierande kyrkoherde i Märsta kyrkliga samfällighet.
Sigtuna församlings omsättning har ökat med ungefär 25 procent på tre år. Enligt Per Lundquist, kyrkokamrer, har ekonomin varit ganska stadig i en rad år. Lågkonjunkturen har inte slagit speciellt mycket. Dessutom påverkar inkomstläget i Sigtuna mycket, enligt honom. Det vill säga att många av dem som betalar in kyrkoavgiften betalar in lite mer. Det är huvudanledningarna.