Kyrka funnen under domkyrkans högkor

De spår som fångats upp under jorden visar en mindre byggnad med nästan samma mått som högkoret inuti dagens domkyrka, 30 meter långt och nio meter brett.
- Man ska dock vara försiktigt med att slå fast att det är en äldre kyrka, det måste i så fall fördjupade undersökningar visa, påpekar arkeolog Magnus Alkarp, som lett undersökningen med georadarteknik, för övrigt den hittills största i Sverige.
— Vad byggnaden använts till vet vi inte, det skulle också kunna vara en tillfällig konstruktion som gjordes inför byggandet av Domkyrkan.

Tecken talar för kyrka
Men fler tecken talar mot detta och i stället för kyrkoteorin: Den äldre byggnaden ligger nämligen lite snett gentemot högkoret.
Den avslutas under golvet framför högkoret med en mindre rundad form som kan ha varit den lilla kyrkans kor. Rundelns spår är intakta under jord utom på ett litet avsnitt, där man byggt nedgången till Vasakorets gravkammare.
Det som också talar för kyrkoteorin är att man funnit sju gravar djupt under högkorets golv, och för övrigt åtta lika djupt belägna gravar under den storgatsten som finns utanför kyrkans södra port. Och de är orienterade på ovanligt sätt.
—De gravar som använts under Domkyrkans tid i och utanför byggnaden ligger exakt parallellt med dagens kyrka och på ett betydligt mindre djup, säger Magnus Alkarp.
Han tycker att förekomsten av de äldre gravarna är det mest intressanta i sammanhanget. Det tyder på en kyrka tidigare än Domkyrkan.

Avsiktlig placering?
Enligt sägen led Erik den helige en våldsam död sedan han på Kristi Himmelsfärds dag år 1160 deltagit i en mässa i Trefaldighetskyrkan.
Frågan är nu om man när Domkyrkan skulle byggas medvetet lade högkoret på grunden till Trefaldighetskyrkan. Högkoret är en viktig plats, där kröntes sedan Sveriges kungar och drottningar under flera hundra år.
Att Trefaldighetskyrkan verkligen låg på Domberget trodde bland annat framlidne förre landsantikvarien Nils Sundquist som i första delen av bokverket Uppsala stads historia utgiven 1952 också ritade in konturerna en mindre kyrka i skissen av Domkyrkan. Sundqvists kontur överensstämmer påfallande väl med de mönster som nu fångats georadarn.
Men Sundquist la kyrkan mitt i nuvarande Dômen. De spår som först nu kunnat säkras visar alltså en byggnad av motsvarande storlek, fast belägen under högkoret.

Kraftiga balkar eventuellt upprättade efter brand
Den geofysiska undersökningen har omfattat nästan alla mark- och golvytor innanför och utanför Domkyrkans murar. Magnus Alkarp och hans medhjälpare har rullat eller kört sina undersökningsvagnar totalt 16,8 kilometer.
Vad har de funnit mera?
Under golvet i kyrkans tvärskepp finns också en del byggnadskonstruktioner.
Pelargången i södra delen av kyrkan har under golvnivå förstärkts med kraftiga tvärgående balkar.
— Det kan ha gjorts efter den första våldsamma branden som ödelade kyrkan 1473, säger Magnus Alkarp.

Mytomspunnet gatnät
Utanför kyrkan har arkeologerna vidare för första gången med georadarns hjälp sett spår som överensstämmer med delar av det riktigt gamla, men ifrågasatta gatunät, som Olof Rudbecks dä redovisade i sitt verk Atlantica 1679. Spår finns under mark av en väg som gått mellan kyrkans nordvästra hörn och det gamla konsistoriehuset.
Man kan på geobladen även skönja en väg som gått över Domkyrkoplanen från korsningen mellan nuvarande Akademigatan och Biskopsgatan i riktning mot Domkyrkans södra torn. Alkarp har även funnit spår i marken efter en nu försvunnen gång genom södra tornet. Det kan vara grundfundament till den gångbro som lär ha funnits mellan Ärkebiskopens hus och kyrkan.
Slutligen har Magnus Alkarp dokumenterat en väg som gått snett mot Domkyrkans södra port från sydväst.
— Det mesta talar för att det är en äldre väg som gått över berget, och det stöds av Rudbecks karta, säger Magnus Alkarp. Men det kan också ha varit en byggväg till det stora kyrkobygget.

UNT FAKTA:
Med georadarns hjälp kan man upptäcka föremål i jorden utan att behöva gräva i känsliga områden. Georadarn sänder en radiosignal ner i jorden och mäter hur lång tid det tar innan den studsar tillbaka. Man kan finna raka och runda strukturer på olika djup, och därmed se exempelvis gravar och husgrunder.
Magnus Alkarp är verksam vid Institutionen för arkeologi och antik historia och arbetar på en avhandling om forntida Uppsala. Geoundersökningen har gjorts i samarbete med Upplandsmuseet.
Museet arbetar, med ekonomiskt stöd från Vitterhetsakademin, med en ny samlad dokumentation om Domkyrkan. Den ska publiceras i bokserien Sveriges kyrkor och det kommer att bli flera band om Domkyrkan. Första boken väntas komma ut 2007.

Visste du?

?att Uppsala domkyrka började byggas omkring 1270, men att den invigdes först 1435. Kyrkans första torn var då ännu inte färdigbyggda. De har sedan fått nya spiror flera gånger.

?att Uppsala domkyrka är norra Europas största kyrka. I vapenhusets södra ände låg under medeltiden själakoret, invigt 1412. I själakoret firades mässor till minne av dem som dött.

?att större bränder skadade domkyrkan 1473, 1572 och 1702. Den senaste verkligt omdanande restaureringen gjordes 1885-93 under ledning av arkitekten Helgo Zettervall.

.. att Domkyrkan renoverades senast 1971-1976, för drygt 26 miljoner kronor. Då rengjordes målningar, fem kapell fick moderna väggtextiler och högaltaret ny utsmyckning.

? att varje år kommer en halv miljon människor till Uppsala domkyrka - för att söka stillhet, fira gudstjänst, lyssna till en konsert, uppleva skönheten eller känna historiens vingslag.