Det framgår av en europeisk studie, som samordnats från Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR. Ändå är det oklart om kylbehandlingen överlag medför minskade skador på hjärtmuskeln.
– Resultaten är så pass uppmuntrande att det finns skäl att gå vidare med utvidgade nya studier av denna behandlingsmetod, säger docent Stefan James vid UCR och Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
Studien omfattar 120 patienter med större hjärtinfarkter vid nio europeiska sjukhus, däribland Akademiska sjukhuset. Hälften kyldes med speciell teknik ner till under 35 grader innan de behandlades med så kallad ballongvidgning, hälften fick enbart ballongvidgning av det tilltäppta kranskärlet.
Undersökning med magnetkamera några dagar senare visade att patienterna som kylts ner före ballongvidgningen hade i genomsnitt 13 procent mindre skador på hjärtmuskeln än patienterna som enbart fått ballongvidgning. Den skillnaden var dock inte statistiskt säkerställd. Däremot fanns en skillnad när det gällde risken för hjärtsvikt som inte kan förklaras av slumpen. Bara två av patienterna som kylbehandlades, men åtta av patienterna i jämförelsegruppen, utvecklade hjärtsvikt efter infarkten.
– I synnerhet för patienter med så kallad framväggsinfarkt som kommer tidigt till behandling efter att ha fått sina första symtom såg vi tydliga tecken på att kylbehandlingen gör nytta. Dessa positiva effekter måste dock bekräftas i uppföljande studier innan nedkylning kan bli rutin i denna patientgrupp, säger Stefan James.