Det visar forskare vid Stockholms universitet och University of California i en studie som bygger på uppgifter om nära 14 000 förlossningar vid Akademiska sjukhuset under åren 1915 till 1929.
– Centralvärme och isolering av bostäder har nog räddat liv, men våra resultat har betydelse för till exempel områden i Östeuropa, Asien och Arktis med begränsade möjligheter att skydda sig mot kyla, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.
Flera tidigare studier har påvisat samband mellan extremvärme under graviditeten och ökad risk för att barnet ska födas för tidigt eller i värsta fall dö redan i livmodern. Däremot finns nästan ingen forskning kring om kyla kan ha negativa effekter för det väntade barnet.
– Ändå kan köld tänkas ha effekter på den gravida kvinnan som skulle kunna påverka det väntade barnet negativt. Köld skulle kunna påverka transporten av näring genom moderkakan till fostret, säger Denny Vågerö.
För att testa om dessa möjliga hälsorisker av kyla kan ha slagit igenom i praktiken har forskarna utnyttjat detaljerade uppgifter från förlossningsjournaler från Akademiska sjukhuset från en tid när möjligheterna att värma upp bostäderna och skydda sig mot kyla var betydligt sämre än i dag.
Genom att koppla ihop uppgifter om beräknad tid för befruktningen med uppgifter från de dagliga mätningarna av utomhustemperaturen i Uppsala har medeltemperaturen under varje enskild graviditet beräknats.
– Akademiska sjukhusets förlossningsjournaler och de dagliga mätningarna av temperaturer i Uppsala blir tillsammans en unik databas, säger Denny Vågerö.
Forskarnas analyser stöder hypotesen att kyla kan ha negativa effekter för det väntade barnet. Det fanns ett tydligt samband mellan lägre omgivningstemperaturer och ökad risk för dödföddhet. Vid 2,5 procent av de nära 14 000 förlossningarna var barnet dödfött.
– För varje grad som medeltemperaturen under graviditeten föll steg risken för dödföddhet med cirka åtta procent. För de barn som föddes levande tycks lägre temperaturer ge en ökad förekomst av för tidig födsel och en tendens till kortare längd på den nyfödde. Framför allt gäller detta den fjärdedel av födslar som föregåtts av de kallaste graviditeterna, säger Denny Vågerö.
Samtidigt betonar han att en studie som denna inte kan bevisa att det är negativa effekter av kyla i sig som orsakar ökad förekomst av dödföddhet, för tidig födelse och kortare födelselängd under perioder med kallare utomhustemperaturer.
– Även om det ur biologisk synpunkt är rimligt behövs fler liknande studier från andra platser och andra tidsperioder som visar liknande resultat. Det är också önskvärt med studier som kan kartlägga om det finns specifika perioder av graviditeten då fostret är extra känsligt för negativa effekter av kyla, säger Denny Vågerö.
Hela studien finns publicerad på nätet i facktidskriften Annals of epidemiology.