Kvinnors framfart i samhället är ett tecken på att ett maktskifte är på gång. Flickor är mer välutbildade för att de tänker ”Vem ska jag bli när jag bli stor?” Det kräver disciplin och målmedvetenhet, något som flickor fostras till, menar Ingemar Gens, jämställdhetsexpert och genusforskare.
– Det går allt bättre för flitiga flickor och sämre för slarviga pojkar. Förr fick flickor ingen uppbackning, eftersom de förväntades ägna sig åt moderskapet. I dag finns det en förväntan, de ska utbilda sig och göra karriär innan barnen kommer, säger Ingemar Gens.
Här i Sverige presterar tjejer bättre än killar i skolan och på universiteten är två av tre studenter kvinnor.
Den här utvecklingen är inget unikt för oss i Sverige. I hela världen har det hänt något.
I slutet av augusti rapporterade tidningen The Telegraph att Iran förbjuder kvinnor från 77 kurser på 36 olika universitet att studera vidare det kommande året. Beslutet kom efter att iranska kvinnor i flera år presterat bättre än männen.
I samma veva utkom den amerikanska boken The end of men and the rise of women, skriven av journalisten Hanna Rosin. Boken har väckt stor uppmärksamhet för att den handlar om att männen håller på att förlora makten. Orsaken, menar Rosin, är att kvinnor och deras egenskaper och kunskap värderas högre än någonsin. Skolsystemet passar flickor bättre, därför presterar pojkar sämre. I USA är det också kvinnor som dominerar universitets- och högskoleutbildningarna och som tar examen snabbare än männen.
Ett par av många exempel i boken är att två tredjedelar av de förlorade jobben under lågkonjunkturen tillhörde män. När männen blev arbetslösa, hittade kvinnorna nya jobb. Och drygt 50 procent av kvinnorna har alla chefsjobb i dag, för 30 år sedan var siffran 25 procent.
I andra delar av världen syns samma utveckling. I Kina äger kvinnor 40 procent av privata företag och i Indien lär sig kvinnor engelska snabbare än män.
De senaste åren har även rapporter dykt upp från utvecklingsländer som handlar om utbildning och entreprenörskap. Att investera i kvinnor och flickor ger ekonomisk tillväxt, bättre hälsa bland befolkningen och politisk stabilitet.
Flickors högre utbildning världen över är bara en nyckel till bättre jobb och möjligheter. Men i en maktstruktur kan det ändå bli så att annat än formell utbildning väger tyngre, som kontakter och hur man uppfattas som person, påpekar Margaretha Fahlgren, vicerektor vid Uppsala universitet och professor vid Centrum för genusvetenskap.
– Kommer högre utbildning att premieras i framtiden om män väljer andra vägar för att nå toppen? Jag tycker att man ska ställa sig de frågorna, för det är inte givet att manliga maktstrukturer förändras över en natt. Dessutom bör man fråga sig om det är ett problem att kvinnor tar makten över sina egna liv, för ibland låter det så.
I hennes bransch är fortfarande 80 procent av professorerna män. Näringslivet är också mansdominerat ju högre upp i hierarkin man kommer. Även om kvinnor klarar sig bättre i utbildningen har det inte hjälpt. Män tjänar fortfarande mer.
– Mycket har inte ändrats och det krävs mer för att vi ska prata om ett maktskifte i samhället, säger Margaretha Fahlgren.
Män är fortfarande intresserade av karriär och pojkar fostras till att tänka makt och pengar. Vad som hänt är att kvinnor uppmuntras att röra sig mot den maskulina världen. "Se till att du blir som en man, för där finns pengarna och makten", menar Ingemar Gens.
– Rörelsen i jämställdhetens namn har just nu bara en riktning, mot det maskulina. Resultatet blir att kvinnor erövrar domäner och egenskaper som av tradition tillhört männen. Vi borde göra tvärtom, för kvinnor med makt som behåller traditionellt feminina egenskaper är bara bra, då får vi in en mänskligare värld, säger Ingemar Gens.
"Du behöver inte lämna så mycket på Arsenal. Vi har bara plats för en kort grej. Damernas semifinal fyller halva tidningen."
Året är 2003 och när Jennifer Wegerup, Aftonbladets korrespondent i London, ringer till sportchefen på hemmatidningen är han varken intresserad av Arsenal eller de senaste turerna kring Sven-Göran Eriksson. Alla vill bara läsa om damerna nu, får hon till svar.
I dag är det nio år sedan svenska damlandslaget tog silver i i fotbolls-VM och fick sitt stora genombrott i Sverige.
– Fortfarande är fotboll en väldigt mansdominerad sektor trots att kvinnorna gör framsteg. Det finns förebilder för de unga spelarna men framfarten går i samma takt som utvecklingen i samhället i övrigt. Man kan likna det vid myrsteg, säger Jennifer Wegerup som sedan tio år är sportreporter.
Inom de individuella grenarna har det varit lättare för kvinnliga elitidrottare att ta sig fram, medan det gått trögare inom lagsporterna.
Jennifer Wegerup ursäktar sig för att hon låter negativ men stör sig på historielösheten. Att Pia Sundhage, nybliven tränare för damlandslaget, numera har en självklar plats i fotbollssverige, beror på att hon kämpat i motvind under de 40 år som damfotbollen varit en officell gren.
– När Pia Sundhage började med fotboll var hon tvungen att låtsas vara kille och kalla sig Pelle för att få vara med, säger Jennifer Wegerup.
Inom sitt yrke som sportjournalist har hon också märkt en förändring, om än långsam.
– I mina miljöer är det ingen kö till damtoaletten. Men numera får jag lättare respekt. Och speciellt nere på kontinenten får du respekt om du visar att du har kunskap, säger hon.
Konstigt nog kan tyckas, med tanke på alla lättklädda kvinnor i exempelvis italiensk tv. Wegerup menar att de sexistiska inslagen paradoxalt nog kan ha hjälpt till. Medan vi i Sverige har varit vana vid sportprogram helt utan kvinnor, har kvinnorna i södra Europa alltid varit ett självklart inslag och bäddat för kvinnliga sportjournalister.
Hur ser det ut om fem år?
– Fem år är en alldeles för kort tid. Fotbollen kommer inte att bli jämställd under din eller min livstid, säger Jennifer Wegerup.
När det gäller musikbranschen, har kvinnorna blivit fler och mer framgångsrika. Oftast handlar det om sångerskor och mindre om kvinnliga popband, menar Lise Axelson, utbildningsledare på Ella Pop & rocklinjen på Gotland en musikutbildning för kvinnor med undervisning ur ett genusperspektiv.
– Inom visa genrer går det bra för kvinnor, som pop- och singersongerwriter. Men kvinnor måste jobba hårdare och killar satsar tidigare på musiken. Kvinnor skaffar sig utbildning och erfarenhet först, säger Lise Axelson.
Det finns många framgångsrika kvinnliga artister men få kända instrumentalister, påpekar hon.
– Mannen är normen inom rock. Kommer det fram ett band med tjejer tycker man plötsligt att det är många tjejer som syns. Det är en skev bild av verkligheten. Därför är det viktigt för tjejer att ha förebilder, för musikbranschen är väldigt konservativ.
Om nu trenden ändå går mot att killar tappar mark. Vad händer då? Måste kvinnors framgång leda till att männen förlorar?
Nyligen tillsatte jämställdhetsminister Nyamko Sabuni en utredning som ska ge svar på om män diskrimineras i Sverige, särskilt inom skolan.
Bakgrunden är att det redan satsats resurser på att komma till rätta med ojämlikheten som är till kvinnors nackdel.
Ingemar Gens tror att det rent politiskt är det svårt att få gehör för en sådan satsning, "män har ju redan allt", som han uttrycker det.
– Men pojkar har en rättighet att få lyckas i skolan. För det krävs en förändring i pedagogiken som passar både killar och tjejer bättre men skolan förmår inte förändra inlärningsmiljön, den är i många stycken väldigt konservativ, säger han.