Kvinnor med slöja är extra utsatta
Glåpord, spottande och knuffar. Otäcka, men inte ovanliga, inslag i vardagslivet för de nitton slöjbärande kvinnor som forskare vid institutionen för urbana studier vid Malmö högskola har intervjuat i studien Hemma och främmande i staden - kvinnor med slöja berättar.
Kvinnor med slöja är extra utsatta eftersom man tydligt ser att de är muslimer. Därför riktas ofta hatbrott och våld mot den här gruppen, menar Carina Listerborn. Studien gjordes i Malmö, men Carina Listerborn tror att situationen är densamma i övriga svenska städer.
- Jag tror ju att det ser ganska likartat ut också ut över Europa, även om vi inte gjort några jämförande studier. Det är ett västerländskt problem, säger Carina Listerborn som förvånades av hur vanligt problemet var i kvinnornas vardagsliv.
Inte sällan hade kvinnorna, som var mellan 20 och 60 år, sina barn med sig när de blev trakasserade. Kanske var man på lekplatsen när någon gick förbi och kastade ur sig en kommentar.
- Det gör ju också att man undrar vilken syn på det svenska samhället de här barnen får, säger Carina Listerborn.
Något annat som förvånade Carina Listerborn och hennes kollegor är att äldre svenskar, över 50 år, oftast var de skyldiga.
- Kvinnorna vi intervjuat pratar sällan om att ungdomar var lika negativa. De kanske tisslar och tasslar, men var mer toleranta och accepterande, säger Carina Listerborn.
En liknande slutsats drar forskarna bakom den mångfaldsbarometer som kartlägger attityderna till etnisk mångfald i Sverige och som sociologiska institutionen vid Uppsala universitet presenterar. Där får varje år omkring 1000 personer hålla med om eller ta avstånd från ett antal frågor, bland annat om slöjor. Nästan varannan, 45,8 procent, tyckte att det borde vara förbjudet att bära slöja i skolan eller på jobbet.
- Där kunde vi se att det var framför allt äldre män och personer med lägre utbildning som var benägna att förbjuda personer att bära slöja, säger Irving Palm, docent vid institutionen.
För två år sedan var det ännu fler, 49 procent, som var för förbudet. Att siffran är lägre nu kan tolkas som att den negativa inställningen till att kvinnor bär slöja har försvagats de två senaste åren och som att toleransen för avvikande klädbeteenden växer, enligt Irving Palm.
Däremot är det allt fler som anser att muslimska kvinnor som lever i Sverige i större grad är förtryckta än andra kvinnor i Sverige. Där har andelen som håller med ökat från 61,8 till 64,3 procent från i fjol.
- Även om inte förändringen är statistiskt säkerställd är det en viss tendens till att attityden ändrats, att man instämmer i det här påståendet att kvinnor i högre grad är förtryckta, säger Irving Palm.
Han menar att slöjan ingår i den problematiken då den kan ses som en symbol för förtryck av kvinnor.
- Och att media uppmärksammar hedersvåld och muslimska kvinnors situation negativt gör att andelen som ser muslimska kvinnor som förtryckta ökar, säger Irving Palm.
Malmöforskarna gick inte in på den brännande frågan huruvida slöjan innebär ett förtryck av dess bärarinna eller om den tvärtom befriar henne från västvärldens skönhetsideal. Men just att förändra synen på slöjan och islam var viktigt för kvinnorna som intervjuades. Våldet och kränkningarna var inget som hindrade dem från att bära sin slöja.
- De var medvetna om att valet att bära slöja kunde föra med sig problem, men tyckte det var viktigt att bidra till en annan syn på muslimer. Många ville gärna berätta om varför de har slöjan, säger Carina Listerborn.
Så jobbar vi med nyheter