Kvinnliga prästers arbetsmiljö granskas
Arbetsmiljön för kvinnor inom kyrkan uppmärksammas i dag på en konferens i Svenska kyrkans regi. Trots att kvinnor prästvigts i femtio år finns ännu diskriminering, särskilt mot kvinnor i chefsposition.- Det är underligt att sådana funderingar finns kvar, säger Uppsalaprästen Karin Borg.
Karin Borg är förskonad från diskriminering.
Foto: Hans E Ericson
- Förhoppningen är att vara en kunskaps- och mötesplats, säger Boel Hössjer Sundman som är projektledare samt präst och forskare vid kyrkokansliet i Uppsala.
Att kvinnor som är kyrkoherdar upplever diskriminering i ännu högre grad, 73 procent av de tillfrågade enligt samma undersökning, är en fråga dagens konferens tar särskilt fasta på. Många möter motstånd för att de är kvinnor och chefer.
- Arbetssituationen för kvinnliga ledare inom kyrkan är en viktig framtidsfråga, att man ser förbi schablonbilden av vem som kan vara präst och ledare, säger Boel Hössjer Sundman.
Karin Borg är präst vid universitetskyrkan i Uppsala. Under de dryga sex år som gått sedan hon prästvigdes säger hon sig ha blivit förskonad från diskriminering.
- Personligen har jag inte mött något sådant i arbetslivet. Samtidigt har jag ju ingen uppfattning om till exempel hur många som väljer bort mina gudstjänster för att jag är kvinna.
I hennes arbete ingår också att leda samtalsgrupper för blivande präster, och hon kan bekräfta att det bland kvinnorna fortfarande finns en oro inför arbetslivet just i fråga om orättvis behandling.
- Det är underligt att frågan ifall prästvigda kvinnor över huvud taget ska finnas fortfarande lever efter femtio år, säger Karin Borg.
Eva Sundelin Isaksson som är kyrkoherde i Vaksala församling anser också att frågan borde vara död vid det här laget.
- Det känns ju inte tillfredsställande att de tankarna lever kvar.
Hon har varit präst sedan 1979. Som kyrkoherde har hon på många sätt en ledarroll inom kyrkan, men har inte personligen känt av något direkt motstånd mot kvinnliga ledare.
Problemet enligt Eva Sundelin Isaksson är i stället att de är för få. Bara 23 procent av kyrkoherdarna är kvinnor. Jämställdheten i ledarroller är dock något hon hoppas ska förbättras med tiden.
- När fler känner sig förberedda för en sådan tjänst och får frågan kommer fler kvinnor synas på andra nivåer i kyrkan. Viktigt är att varje arbetsplats är noga att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete i sådana här frågor, säger Eva Sundelin Isaksson.
Trots att hon ser utvecklingen som positiv under hennes trettio år som präst har hon hunnit möta ett visst mått av diskriminering.
- Under ett stort kyrkligt möte var det en manlig kollega som tydligt valde bort att ta nattvarden av mig, för att jag är kvinna, trots att det i det läget varit det naturliga. Detta skedde på 80-talet och var egentligen hans problem, men flera av mina kvinnliga kolleger som upplevt sådant ofta känner sig givetvis felbehandlade, berättar Eva Sundelin Isaksson.
FAKTA
Diskrimineringen var länge godkänd 1958 fick kvinnor för första gången lov att bli präster i Sverige, de första prästvigdes 1960. Beslutet var kontroversiellt. Enligt motståndarna stred det mot "Guds rätta lära", "Jesus hade inte några kvinnliga lärjungar". I samband med lagen infördes en så kallad samvetsklausul. Ingen skulle behöva göra någonting som stred mot den egna övertygelsen, något som gjorde att manliga präster kunde vägra dela nattvard eller fira gudstjänst med kvinnliga präster.
Klausulen togs bort 1982 men försvårade länge prästvigda kvinnors arbete. Numera prästvigs inte de som inte fullt ut kan samarbeta med kvinnliga prästkolleger.
Källa: Svenska kyrkan (TT)
Diskrimineringen var länge godkänd 1958 fick kvinnor för första gången lov att bli präster i Sverige, de första prästvigdes 1960. Beslutet var kontroversiellt. Enligt motståndarna stred det mot "Guds rätta lära", "Jesus hade inte några kvinnliga lärjungar". I samband med lagen infördes en så kallad samvetsklausul. Ingen skulle behöva göra någonting som stred mot den egna övertygelsen, något som gjorde att manliga präster kunde vägra dela nattvard eller fira gudstjänst med kvinnliga präster.
Klausulen togs bort 1982 men försvårade länge prästvigda kvinnors arbete. Numera prästvigs inte de som inte fullt ut kan samarbeta med kvinnliga prästkolleger.
Källa: Svenska kyrkan (TT)
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!