Kvinnliga doktorander missgynnas
Män får ofta doktorandtjänst genom att gå och fråga, kvinnor får det genom en formell ansökan. Det visar en enkätstudie av fysikdoktoranders situation vid Uppsala universitet. Enkäten visar också att flera kvinnor kvinnor mår sämre.
Agnes Lundborg och Karin Schönning är nöjda med valet av fysik som ämne.
Foto: Rolf Hamilton
- Kvinnor missgynnas i rekryteringen, får mindre hjälp av kolleger, blir oftare avbrutna på möten, och så vidare. Enkätsvaren visar att diskriminering inte behöver ske vid ett isolerat tillfälle utan tar flera små och subtila uttryck, säger Karin Schönning, doktorand vid fysiksektionen, som gjort studien tillsammans med Agnes Lundborg.
Den samlade effekten av många små skillnader blir stor.
- Men var för sig kan skillnaderna vara svåra att upptäcka och kanske till och med framstå som banala, säger Karin Schönning.
Kvinnorna missgynnas
Fysiksektionen är mansdominerad och metoderna som i praktiken används för att rekrytera doktorander missgynnar de kvinnliga studenterna. Nästan hälften av de som svarade på enkäten har fått sin tjänst efter att ha gått runt och frågat om lediga tjänster, eller via sitt examensarbete. Bland dessa är 93 procent män. Könsfördelningen är betydligt jämnare bland dem som sökt och fått en utannonserad doktorandtjänst. De flesta kvinnorna blev uppmuntrade att söka doktorandtjänst.
- Kvinnor löper mindre risk att missgynnas vid en öppen antagning. Det här är konkret och går att göra något åt, och en ny antagningsprocess är på gång, säger Agnes Lundborg.
Sexuella trakasserier
Enkäten visar att sexuella trakasserier förekommer vid den egna institutionen samt vid konferenser och sommarkurser. Några kvinnor undviker att vara ensamma på arbetet med vissa personer, eftersom de skulle känna sig otrygga.
- Jag var naiv tidigare och saknade en utarbetad idé kring sexuella trakasserier. Nu visar det sig att det finns även här och att det är något som påverkar de anställdas situation, säger Agnes Lundborg.
Fientlig inställning
Männen har kategoriserats efter sina attityder till jämställdhet. En mindre grupp är fientlig.
- Vissa uppfattade enkäten som mycket provocerande och svarade väldigt argt. Frågan är känslig, säger Karin Schönning.
Den största gruppen män är ointresserade, men välvilligt inställda till förändring om det behövs.
- Det visar att det finns en stor potential. Genom att informera kan vi göra dem medvetna, säger Agnes Lundborg
En tredje, mindre grupp män är intresserade av jämställdhetsfrågorna. Dessa vill dock i lägre utsträckning stanna kvar vid universitetet än de negativt inställda.
- Det här ifrågasätter föreställningen att kvinnornas villkor kommer att förbättras av sig själv med tiden, säger Karin Schönning.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!