Kvinna låg död två månader i sociallägenhet
Den 29 maj hittades Erika i sin sociallägenhet i Uppsala. Då hade hon legat död i två månader. I sommar skulle hon ha fyllt 32 år.
Det började för åtta år sedan. Erika fick förföljelsemani och började skärma av omvärlden. Sedan gick det lite upp och ner, berättar hennes äldre syster Lotta. Ett par år var hon helt bra, men sedan blev hon sämre igen.
— Erika började sväva i väg. Hon hade fantasier och kunde säga saker som till exempel att hon var med i IRA. Hon började uppföra sig hotfullt mot folk. Hon åt ingenting, hämtade inte ut några pengar, klarade inte av att ta sin medicin eller sköta hemmet, berättar Lotta.
Sonen omhändertogs
För tre år sedan hade det gått så långt att Lotta ringde mobila teamet som tog Erika till Ulleråkers akutmottagning. Sedan blev det många telefonsamtal till polisen, mobila teamet och socialtjänsten och många turer till Ulleråker, nästan varje vecka.
Erika blev arg på sin familj för att de lade sig i. Hon skärmade av sig alltmer, svarade inte i telefonen och öppnade inte dörren. Till slut blev hennes då sjuårige son omhändertagen och placerad hos släktingar.
— Man tog hand om pojken, men struntade i den sjuka personen, säger Lotta.
Därefter satt Erika bara och rökte och drack. Askkopparna var fulla och för matkupongerna köpte hon öl. Hon spelade musik på hög volym nattetid och uppträdde hotfullt mot grannarna som tillkallade polisen flera gånger. För två år sedan blev hon till slut vräkt från lägenheten, berättar Lotta.
Därefter bodde hon tillfällligt hos en vän, hos sin mamma eller någon av systrarna. Även där uppförde hon sig skrämmande och hotfullt. Periodvis var hon helt försvunnen.
Kunde hålla masken
— Sommaren då hon fyllde 30 var jobbig. Vi fick in henne på sjukhuset ett par gånger, men hon fick aldrig stanna där mer än några dar. Hon var för frisk, sa läkarna. Hon kunde hålla masken inför dem.
Till slut tog systrarna kontakt med Rehab team norr, den psykiatriska öppenvården. De hjälpte Erika, som tillfälligt bodde på Studiegården i Uppsala, att få en lägenhet genom socialtjänsten.
Den 29 maj fick Lotta ett telefonsamtal från polisen som frågade efter Erikas tandkort. Socialtjänsten hade bett polisen öppna lägenheten där de fann henne död.
Madrass på golvet
I lägenheten fanns ingenting förutom en madrass på golvet. Erikas möbler, köksporslin och andra saker var magasinerade och ingen hade ordnat med att få dit bohaget.
— Vi anhöriga blev inte kontaktade när hon fick lägenheten, annars hade såklart vi hjälpt henne, säger Lotta.
Hon frågar sig hur man kan ge en psykiskt sjuk person, som tidigare blivit vräkt, en nyckel till en lägenhet och sedan lämna henne åt sitt öde. Familjen tänker JO-anmäla socialtjänsten i Vaksala kommundel och en läkare på Rehab team norr.
— Någon måste ta ansvar för Erikas död, så mycket som vi kämpat de senaste åren utan respons. Det verkar vara fel på hela systemet. Hur sjuk måste man vara för att få vård?
"Fick inte den vård hon behövde"
Det har varit Lotta och den yngre systern som dragit det tyngsta lasset och de tycker att de gjort vad de kunnat som anhöriga. Erika kunde inte bo hos dem, det var hon för sjuk för, menar Lotta.
— Vi har känt oss så maktlösa. Vi hade aldrig fått tillbaka den gamla glada Erika, men det som gör oss så upprörda är att hon inte fick den vård och tillsyn hon behövde. Hon hade behövt behandling en längre tid för att bli någorlunda bra.
Fotnot: Erika och Lotta heter i verkligheten något annat.
Så jobbar vi med nyheter