Kvaliteten först för sjukvårdsrådgivarna i Uppsala

Det är måndag morgon - de stressigaste timmarna för sjukvårdsrådgivningen. Trots att de tar emot samtal alla dagar dygnet runt har samtalen en tendens att klumpa ihop sig i början av veckan. Men anspänningen märks knappt i de ljuddämpade lokalerna på Rackarbergsgatan.

Här arbetar 44 sjuksköterskor. Alla har lång arbetslivserfarenhet bakom sig och specialistkompetens.
- Den som har minst erfarenhet hade arbetat på en akutmottagning i sex år. Majoriteten har arbetat med barnsjukvård, på akuten eller som distriktssköterska. Det är viktigt att det finns en bredd så vi kan ta hjälp av varandras kunskaper, säger Monica Mäki Karlstrand som är chef för telefonrådgivningen.

Nyligen uppmärksammades ett fall i Stockholm där sjukvårdsrådgivningen givit en mamma rådet att stanna hemma med sin svårt sjuke son. Sonen, som hade tarmvred, dog. Sjuksköterskorna som tog emot samtalen har skyllt på stress och bristande information.

På sjukvårdsrådgivningen i Uppsala har man också en tidspressad verksamhet. Målet är att alla ska komma fram inom tre minuter. Varje dag ringer mellan 300-600 personer. I dag får cirka hälften svar i tid, men det händer att patienter måste vänta en halvtimme. Trots detta har sjuksköterskorna på rådgivningen svårt att se att en liknande situation som den i Stockholm skulle kunna uppstå.
- Är jag det minsta tveksam hänvisar jag vidare till någon som kan ge lämplig vård, som en sjukgymnast, psykolog eller läkare. Jag chansar aldrig, säger sjuksköterskan Elisabeth Almgren Eriksson.
- Kvaliteten går först, jag upplever ingen stress. Man ska inte lägga på förrän man är nöjd med sitt samtal. Vissa samtal måste få ta tid. Men det är klart att det alltid finns risker. Till exempel om en person inte kan så bra svenska, fyller sjuksköterskan Ronda Algoz i.

De senaste åren har mycket hänt: utvecklande av dygnetruntbemanning som krävt en utökning från 6 sjuksköterskor till dagens 44, nya telefonsystem och övergång till det nationella numret 1177, samarbete med Gävleborgs landsting och specialistmottagningarna på Akademiska sjukhuset och utbildningar i bemötandeteknik. Men ett av de viktigaste verktygen är rådgivningstödet - ett stöd som inte fanns hos sjukvårdsrådgivningen i Stockholm.

När en person ringer in skriver sjuksköterskan in symtomen i en databas som listar möjliga orsaker, hur akut det är att söka läkarvård och vilka vårdmottagningar som är öppna.
- Förut handlade det mer om att improvisera. Nu kan man få riktlinjer och rådgivningstödet minskar risken att man glömmer något. Om någon mår illa ger det till exempel inte bara förslag på magsjuka utan även hjärtinfarkt. Men samtidigt är stödet bara ett verktyg. Den viktigaste datorn är min egen, säger Elisabeth Almgren Eriksson.

Sjukvårdsrådgivningen i Stockholm drivs av ett privat företag. Från första september kommer även rådgivningen i Uppsala privatiseras. Monica Mäki Karlstrand har tidigare uttalat oro för att det ska leda till kraftiga försämringar för befolkningen i länet.
- Eftersom så många vårdcentraler privatiserats tyckte jag att det vore bra att driva en övergripande funktion som sjukvårdsrådgivningen inom landstinget. Men de uppgifter som vi har fått är att allt ska fortsätta som tidigare. Jag tror det kommer att bli jättebra.

Kvaliteten först för sjukvårdsrådgivarna i Uppsala

Fallet med den treårige pojke som dog efter att sjukvårdsrådgivningen i Stockholm givit felaktiga råd har lett till ifrågasättande av vård via telefon. Men på rådgivningen i Uppsala ser man riskerna att missa ett allvarligt sjukdomsfall som mycket små.