Senare i augusti kommer besökarna att kunna studera hur rabarber och rosor skiljts åt under evolutionens gång.
– Vi vill genom det här förklara hur blomväxterna är besläktade på ett snyggt och begripligt sätt. De flesta har hört talas om ”stamträd”, och därför har vi valt formen av just ett träd. Det är helt unikt så vitt jag vet, säger Magnus Lidén, botanist i trädgården.
Växterna som nu har börjat blomma är planterade i rabatter formade som en lind, och ligger mellan Tropiska växthuset och Blåsenhus. Varje blad på trädets grenar representerar en huvudgrupp, och ju närmare varandra de är placerade desto starkare är släktskapet.
Att valet föll på just en lind är ingen slump. Carl von Linné, som var först med att göra ett naturligt system för växterna redan på 1700-talet, har fått sitt namn från trädet. Att formgivaren och projektledaren råkar heta Mats Lindegren är däremot en tillfällighet.
– Ja, så är det. Lindens blad passar syftet väl. Jag tycker att det är fascinerande att skönhet och vetenskap kan gå hand i hand. De behöver inte vara varandras motsatser. Liknande system har tidigare mest bestått av raka rabatter vilket inte är lika pedagogiskt, säger han.
Tanken är att de som vill botanisera i evolutionens förlopp inte ska behöva några större förkunskaper för att förstå hur allt hänger samman. Av världens cirka 400 000 arter av blomväxter finns visserligen inte ens en promille representerade, men färggranna plantor från världens alla hörn täcker in alla huvudgrupper såsom näckrosor och magnolider. Den riktigt insatta kan komma att ha invändningar mot att bladen i trädet inte har samma taxonomiska rang, vilket innebär att växterna i de olika bladen är klassificerade på olika sätt. Följaktligen kan ett löv representera en familj och ett annat en släkt. För vän av ordning finns dock ett alldeles eget blad.
– Ett ”nördlöv” som vi kallar det. Här kommer växterna att vara uppdelade hierarkiskt och indelade i korrekt taxonomisk rangordning, säger Magnus Lidén och sveper med handen över den oplanterade jorden.
Bredvid släktträdet ska ett fjällandskap anläggas med rejäla stenbumlingar. Uppemot tre meter kommer de att vara, så att besökare kan stå på dem och blicka ned över växterna. Botaniskas alper får visserligen vänta till nästa år, men redan nu kan intresserade spatsera förbi de nyligen anlagda rabatterna. 19 augusti invigs sedan det evolutionära trädet officiellt. Kanske med hjälp av en man i blommig kaftan.
– Vi jobbar på att få hit Thomas di Leva till dess, berättar Magnus Lidén.