Det finns en enkel orsak till att kungsängsliljan är Upplands landskapsblomma: ingenstans i Sverige finns så många kungsängsliljor som i just Uppsala och Uppland.
Just nu blommar de rödlila och vita blommorna på de ånära ängarna i Kungsängen – själva platsen som gett blommorna sitt namn. Egentligen kommer blomman från sydligare delar av Europa, men på 1600-talet togs den till Linnéträdgården.
– Troligen har den sedan spritt sig bland annat via Fyrisån och förekommer nu på ganska många ställen längs ån. Den trivs på fuktiga, betade ängar och sådana finns det rätt gott om här, säger Lena Jonsell som är Uppsalabo och redaktör för boken Upplands flora.
Lena Jonsell tycker dock att blomman har minskat i antal i Uppsala de senaste åren.
– Många ängar där den växer är inte längre betesmarker, och då blir ängarna tuviga. Det gillar inte blomman, säger hon.
Vad ska man göra åt det?
– Vill man inte att antalet blommor ska minska så får de som äger marken ha ögonen på detta och anpassa skötseln av ängarna så att det betas tillräckligt mycket.
Något som är speciellt med kungsängsliljan är dess mönster: tittar man närmare är den nästintill rutig. Vissa plockar blommorna och sätter i en vas inomhus. Men det tycker Lena Jonsell att man ska skippa.
– Den luktar inte gott alls, utan lite som kattpiss faktiskt. Det är en bra anledning till att låta den stå kvar ute och vara vacker.
– Och det är ju massförekomsten som är så imponerande, när det blir alldeles violett om ängarna.