Magnus Söderlund, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm har studerat fenomenet kundkort sedan början på 2000-talet.
Telefonen burrar i fickan först en gång, sedan en till. Det är Ellos och Hemköp som hojtar om rabatterade hösttrender och billig svensk fläskkarré.
Kundklubbarna kan vara en stress i telefonen, mejlen men också i ens huvud när man åker omvägar till en speciell butik för att JUST NU! köpa smågodis tre kronor billigare än butiken där man bor. Förutom att de invaderar ens liv ryktas det att de säljer vidare dina personuppgifter till Google.
Kundklubbarnas hårdnande grepp om konsumenterna är något Magnus Söderlund, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, har studerat sedan början på 2000-talet. Han kallar kundklubbarna för lojalitetsprogram. Företagen ger oss en viss rabatt och vi får fler bonuspoäng ju mer vi handlar för att vi ska vara lojala kunder.
– I utbyte får företagen information om kunden, både kontaktuppgifter och köpvanor. Det gör att de kan rikta erbjudanden till kunder baserat på vad de har köpt tidigare, vilket är betydligt billigare och mer lönsamt än att köpa en annons i en tidning.
Förutom att företaget kan rikta specialdesignade erbjudanden till kunden kan företagen också dela informationen med andra bolag som de samarbetar med. Om du går med i en kundklubb för att boka hotell billigt kan du säkert känna igen att det snart börjar ploppa upp annonser på hyrbilar i samma område som du ska bo i. Detta är ett exempel på hur företagen delar med sig till varandra av köpinformation om dig. Däremot får företagen inte sälja vidare dina kontaktuppgifter till andra företag.
Ikea, Willys och H&M har alla kundklubbar som genom olika erbjudanden försöker få sina kunder att handla så mycket som möjligt av sina möbler, sin mat och sina kläder på just deras butiker.
Enligt Magnus Söderlund är det än så länge ovanligt att kundinformationen hamnar i händer som kan vara farliga för kunden, men det finns exempel som det kan vara bra att ha med sig när man låter ett företag få information om vilka inköp man gjort. Magnus Söderlund berättar om en man i USA som halkade i den butik där han var klubbmedlem och då stämde butiken.
– Butikskedjans jurister såg att han köpt galna mängder alkohol och kom fram till att han ramlat för att han var alkoholist, vilket de hade för avsikt att påpeka, sa de, om det skulle bli en rättegång. Så mannen bestämde sig för att dra tillbaka sin stämning. Så dagen kan komma när informationen företag har om dig används på fel sätt, säger Magnus Söderlund.
Att Ica skickar erbjudanden om Risifrutti, chips och Coca Cola kan vara en obehaglig påminnelse om att ditt inte alltid hälsosamma leverne registreras av någon. Men enligt Magnus Söderlund kan den privata skammen i framtiden bytas ut mot reella hot mot ditt liv.
Roland Fahlin som var styrelseordförande på ICA låter sig porträtteras framför en stor ICA-skylt med ett instucket stort ICA-kort, en symbol för kontraktet mellan butik och stamkund.
– Att kedjan vet allt om dig gör att det blir en slags Storebror. Risken finns nu att vem som helst kan få veta vad som legat i din korg under tio års tid. Om du söker ett arbete och arbetsgivaren får veta att du röker kan det påverka om du får jobbet. När it-kunniga personer kommer över information om att du bott på ett hotell utan din partners vetskap kan det skada dig.
Kundklubbarnas kategorisering av människor i exempelvis brons-, silver- och guldmedlemmar kan enligt Magnus Söderlund även skapa en social splittring i ett redan segregerat samhälle.
– En del har kallat de här klubbarna för det kommersiella samhällets apartheid. När du flyger och inte är medlem får du gå ombord sist medan guldmedlemmar går på först. Det här blir ytterligare en grej i samhället som talar om för oss att vi inte är lika mycket värda som andra.
Sinan Akdag är expert på digitala konsumentfrågor på Sveriges Konsumenter, en organisation som arbetar för alla konsumenters bästa genom att granska företag, påverka politiken och stärka konsumentmakten.
Enligt Sinan Akdag, expert på digitala konsumentfrågor på Sveriges Konsumenter, är den största faran med kundklubbar privatekonomisk eftersom vi blir lojala på ett sätt som är ofördelaktigt för oss.
– Man handlar kanske hellre på butiken som ger en bonuspoäng, men rent privatekonomiskt är det oftast bättre att vara illojal och jaga det bästa priset. Ett extremt exempel på hur man låser in kunder är Ica. Där får du lägre priser på försäkring och bolån ju mer du handlar i deras matbutik. Om du vill byta matbutik måste du först fundera över hur det påverkar rabatten på bolånet. Det är dåligt för konkurrensen och kan i förlängningen innebära högre priser för alla.
Sinan Akdags bästa tips för att inte bli ägd av kundklubbarna är att göra en årlig uppstädning.
– Det är lätt att resignera och inte orka städa upp bland dem. Men om man bestämmer tid med sig själv och avslutar de kundklubbar som inte är fördelaktiga för ens ekonomi så slipper man få mejlkorgen full av erbjudanden som man inte vill ha.