Magnus Söderlund, professor i företagsekonomi pÄ Handelshögskolan i Stockholm har studerat fenomenet kundkort sedan början pÄ 2000-talet.
Telefonen burrar i fickan först en gÄng, sedan en till. Det Àr Ellos och Hemköp som hojtar om rabatterade hösttrender och billig svensk flÀskkarré.
Kundklubbarna kan vara en stress i telefonen, mejlen men ocksÄ i ens huvud nÀr man Äker omvÀgar till en speciell butik för att JUST NU! köpa smÄgodis tre kronor billigare Àn butiken dÀr man bor. Förutom att de invaderar ens liv ryktas det att de sÀljer vidare dina personuppgifter till Google.
Kundklubbarnas hÄrdnande grepp om konsumenterna Àr nÄgot Magnus Söderlund, professor i företagsekonomi pÄ Handelshögskolan i Stockholm, har studerat sedan början pÄ 2000-talet. Han kallar kundklubbarna för lojalitetsprogram. Företagen ger oss en viss rabatt och vi fÄr fler bonuspoÀng ju mer vi handlar för att vi ska vara lojala kunder.
â I utbyte fĂ„r företagen information om kunden, bĂ„de kontaktuppgifter och köpvanor. Det gör att de kan rikta erbjudanden till kunder baserat pĂ„ vad de har köpt tidigare, vilket Ă€r betydligt billigare och mer lönsamt Ă€n att köpa en annons i en tidning.
Förutom att företaget kan rikta specialdesignade erbjudanden till kunden kan företagen ocksÄ dela informationen med andra bolag som de samarbetar med. Om du gÄr med i en kundklubb för att boka hotell billigt kan du sÀkert kÀnna igen att det snart börjar ploppa upp annonser pÄ hyrbilar i samma omrÄde som du ska bo i. Detta Àr ett exempel pÄ hur företagen delar med sig till varandra av köpinformation om dig. DÀremot fÄr företagen inte sÀlja vidare dina kontaktuppgifter till andra företag.
Ikea, Willys och H&M har alla kundklubbar som genom olika erbjudanden försöker fÄ sina kunder att handla sÄ mycket som möjligt av sina möbler, sin mat och sina klÀder pÄ just deras butiker.
Enligt Magnus Söderlund Àr det Àn sÄ lÀnge ovanligt att kundinformationen hamnar i hÀnder som kan vara farliga för kunden, men det finns exempel som det kan vara bra att ha med sig nÀr man lÄter ett företag fÄ information om vilka inköp man gjort. Magnus Söderlund berÀttar om en man i USA som halkade i den butik dÀr han var klubbmedlem och dÄ stÀmde butiken.
â Butikskedjans jurister sĂ„g att han köpt galna mĂ€ngder alkohol och kom fram till att han ramlat för att han var alkoholist, vilket de hade för avsikt att pĂ„peka, sa de, om det skulle bli en rĂ€ttegĂ„ng. SĂ„ mannen bestĂ€mde sig för att dra tillbaka sin stĂ€mning. SĂ„ dagen kan komma nĂ€r informationen företag har om dig anvĂ€nds pĂ„ fel sĂ€tt, sĂ€ger Magnus Söderlund.
Att Ica skickar erbjudanden om Risifrutti, chips och Coca Cola kan vara en obehaglig pÄminnelse om att ditt inte alltid hÀlsosamma leverne registreras av nÄgon. Men enligt Magnus Söderlund kan den privata skammen i framtiden bytas ut mot reella hot mot ditt liv.
Roland Fahlin som var styrelseordförande pÄ ICA lÄter sig portrÀtteras framför en stor ICA-skylt med ett instucket stort ICA-kort, en symbol för kontraktet mellan butik och stamkund.
â Att kedjan vet allt om dig gör att det blir en slags Storebror. Risken finns nu att vem som helst kan fĂ„ veta vad som legat i din korg under tio Ă„rs tid. Om du söker ett arbete och arbetsgivaren fĂ„r veta att du röker kan det pĂ„verka om du fĂ„r jobbet. NĂ€r it-kunniga personer kommer över information om att du bott pĂ„ ett hotell utan din partners vetskap kan det skada dig.
Kundklubbarnas kategorisering av mÀnniskor i exempelvis brons-, silver- och guldmedlemmar kan enligt Magnus Söderlund Àven skapa en social splittring i ett redan segregerat samhÀlle.
â En del har kallat de hĂ€r klubbarna för det kommersiella samhĂ€llets apartheid. NĂ€r du flyger och inte Ă€r medlem fĂ„r du gĂ„ ombord sist medan guldmedlemmar gĂ„r pĂ„ först. Det hĂ€r blir ytterligare en grej i samhĂ€llet som talar om för oss att vi inte Ă€r lika mycket vĂ€rda som andra.
Sinan Akdag Àr expert pÄ digitala konsumentfrÄgor pÄ Sveriges Konsumenter, en organisation som arbetar för alla konsumenters bÀsta genom att granska företag, pÄverka politiken och stÀrka konsumentmakten.
Enligt Sinan Akdag, expert pÄ digitala konsumentfrÄgor pÄ Sveriges Konsumenter, Àr den största faran med kundklubbar privatekonomisk eftersom vi blir lojala pÄ ett sÀtt som Àr ofördelaktigt för oss.
â Man handlar kanske hellre pĂ„ butiken som ger en bonuspoĂ€ng, men rent privatekonomiskt Ă€r det oftast bĂ€ttre att vara illojal och jaga det bĂ€sta priset. Ett extremt exempel pĂ„ hur man lĂ„ser in kunder Ă€r Ica. DĂ€r fĂ„r du lĂ€gre priser pĂ„ försĂ€kring och bolĂ„n ju mer du handlar i deras matbutik. Om du vill byta matbutik mĂ„ste du först fundera över hur det pĂ„verkar rabatten pĂ„ bolĂ„net. Det Ă€r dĂ„ligt för konkurrensen och kan i förlĂ€ngningen innebĂ€ra högre priser för alla.
Sinan Akdags bÀsta tips för att inte bli Àgd av kundklubbarna Àr att göra en Ärlig uppstÀdning.
â Det Ă€r lĂ€tt att resignera och inte orka stĂ€da upp bland dem. Men om man bestĂ€mmer tid med sig sjĂ€lv och avslutar de kundklubbar som inte Ă€r fördelaktiga för ens ekonomi sĂ„ slipper man fĂ„ mejlkorgen full av erbjudanden som man inte vill ha.