Kryphål i studiemedelssystemet har inte täppts till
Ett kryphål i studiemedelssystemet gör att studenter kan tillskansa sig bidragsdelen utan att bli återbetalningsskyldiga. Centrala studiestödsnämnden, CSN, lovade skärpt kontroll redan för tio år sedan. Men inget har hänt sedan dess.
Fusk kring lån för utlandsstudier är enligt CSN vanligast förekommande.
Enligt en kartläggning som gjordes 2004 betalade CSN året innan ut drygt 50 miljoner kronor på felaktiga grunder till personer som söker lån för studier utomlands.
Men det finns också en annan typ av fusk som CSN inte känner till omfattningen av.
Det handlar om personer som skriver in sig vid något universitet utan att delta i utbildningen och enbart ansöker om bidragsdelen, som i dag uppgår till 2 600 kronor i månaden, totalt 13 200 kronor under en termin.
- Exempelvis kan man tänka sig en student som nyss tagit sin examen och levt på studielån. När studierna är avklarade, skriver man in sig på en enstaka kurs och tar ut bidragsdelen. Men i stället för att plugga åker man utomlands ett halvår, säger Ari Hellberg.
Det finns också flera sätt att slippa återbetalningen. Studenter kan även söka hela studiemedlet, där också lånebeloppet ingår. Klarar man inte studierna eller avbryter sina studier efter fyra fem veckor slipper man betala tillbaka bidragsdelen, trots att man inte är berättigad till den.
Ari Hellberg menar att deras granskningssystem inte är byggt för oärliga personer.
Han påpekar också att personalbrist på CSN bidrar till fusket och att det bara kan ske under en termin. Söker man studiemedel på nytt, görs en kontroll av tidigare studieresultat.
- Vi har inga resurser för att stärka tillsynen. CSN har för få anställda i förhållande till antalet personer som söker studiemedel.
CSN prioriterar just nu karläggningen av fusket med studielån vid utlandsstudier. Stora engångsbelopp, upp till 100 000 kronor, kan utbetalas för att täcka kursavgifter och resekostnader. Om studenten avbryter sina studier efter några veckor, har det visat sig svårt att få tillbaka pengarna.
- Vi har även funderat på att kartlägga hur många som tar ut bidragsdelen utan att redovisa några studiepoäng men dit har vi inte kommit ännu, säger Magnus Forss, presschef på CSN och tillägger:
- Vi har visserligen informationen om uppnådda studiepoäng.
Men vi har i dag inga möjligheter att göra någon efterkontroll. Avsaknaden av poäng är inte ett bevis för att man inte försökt plugga.
En grov uppskattning från CSN är att ett par miljoner kronor försvinner på det här sättet varje år.
- Visst är det ett problem. Vi ska ta tag i frågan men jag kan inte säga när det sker, uppger Magnus Forss.
Så jobbar vi med nyheter