Kronofogdens jourtelefon drog in 7,3 miljoner åt staten

För att polisen inte ska behöva lämna tillbaka tillgångar som beslagtagits av bland annat kriminella kan Kronofogden ingripa genom ett telefonsamtal.

Kronofogdens jourtelefon resulterar i ett 30-tal utmätningar per månad runt om i landet.

Kronofogdens jourtelefon resulterar i ett 30-tal utmätningar per månad runt om i landet.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2021-04-11 05:00

Många grovt kriminella personer har stora skulder som de inte betalar, trots tillgångar i form av exempelvis bilar eller kontanter. Det gäller bland annat personer i den omfattande Uppsalabaserade knarkhärvan, kallad Operation Gökboet, där 58 personer nu står inför rätta. 

Det finns dock sätt att tvinga skuldsatta att göra rätt för sig om de äger något av värde. Om polisen påträffar en skuldsatt person med tillgångar måste Kronofogden kopplas in för att en utmätning ska kunna ske. Men det gäller för polisen att få tag på Kronofogden innan personen släpps, exempelvis från arresten, annars måste godset återlämnas.

undefined
Polisen och tullen kan nå Kronofogdens jourtelefon efter kontorstid för att snabbt få igenom en utmätning.

För att snabbt kunna utmäta tillgångar efter kontorstid har Kronofogden en speciell jourtelefon dit polisen och även tullen kan ringa. 

– På så sätt kan vi göra distansutmätningar per telefon, berättar Krister Jokela vid Kronofogden.

Under en månad kommer det in runt 250 samtal till jourtelefonen från olika delar av landet vilket brukar resultera i ett 30–tal utmätningar. I fjol inbringade jourverksamheten beslag till ett värde av 7,3 miljoner kronor. 

Kronofogden samarbetar med polisen även på andra sätt för att komma åt dem som inte vill betala sina skulder. Ett exempel är den gemensamma fältinsats i Uppsala som gjordes den 25 mars. Polisen spärrade då av alla infartsvägar till Gottsunda för att kontrollera fordon och göra husrannsakningar.

Under insatsen utmätte Kronofogden bland annat tre bilar värda sammanlagt 150 000 kronor.

– De tillgångar som är svårast att spåra upp är sådana som inte finns registrerade, som kontanter och klockor. Fordon och pengar på bankkonton är lättare att komma åt, säger Anders Fahlen Sundblad vid Kronofogden i Uppsala.

undefined
Långt ifrån alla grovt kriminella lever lyxliv, enligt Stefan Siesing vid Uppsalapolisen. "Vissa visar upp sig i dyra bilar men bor i en etta med kokvrå", säger han.

Många har säkert bilden av att kriminella på hög nivå vältrar sig i lyx. Men enligt poliser som arbetar nära grova brottslingar ser verkligheten ofta annorlunda ut.

– En del kan få in stora summor pengar på kort tid. Men ofta saknar de förmågan att investera och istället gör de snabbt av med pengarna, man lever för dagen, säger Stefan Siesing, yttre befäl vid Uppsalapolisen.

Han säger att en fasad av lyx kan ha högt signalvärde i brottskretsar.

– Vissa visar upp sig i dyra bilar men bor i en etta med kokvrå medan bilen i själva verket är hyrd, berättar Stefan Siesing. 

undefined
UNT 8 maj 2020. Kronofogden utmätte en klocka av en grovt kriminell Uppsalabo med 286 000 kronor i skulder. Det visade sig dock att han gått omkring med en falsk kopia.

Ett exempel på den falska fasad av lyx som en del brottslingar sätter upp gäller en grovt kriminell Uppsalabo i 20-årsåldern. När mannen vid ett tillfälle greps av polisen i fjol bar han en klocka som togs i beslag eftersom han hade stora skulder. Utifrån det välrenommerade märke som stod på klockan beräknade Kronofogden att modellen var värd runt 350 000 kronor. Men det "lyxur" som mannen gått omkring med var i själva verket ett plagiat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!