Uppsalaborna tycks få sitt årike till slut. Få kan antas ha något emot det - en långsträckt oas från Kungsängsbron till Flottsund. Tanken är att det nya naturreservatet ska göras mer tillgängligt med cykel- och gångvägar, en ny vindbro och mycket annat. Årike Fyris ligger dessutom mitt i en del av stan som växer kraftigt och väntas fortsätta växa det kommande decenniet. De som flyttar in på Kungsängen, i de nya bostäderna i Ulleråker, Södra staden och Bergsbrunna behöver områden som Årike Fyris.
Alla politiker applåderar. Men slaget om den gröna lungan är inte över för det. Den planerade bron mellan Ulltuna och Bergsbrunna skär rakt genom åriket och politiken. De rödgröna har fått till ett avtal med SLU som kan innebära en bannlysning av bilar på bron av miljöskäl. Alliansen vill hålla öppet för alla trafikslag för att mota en framtida trafikinfarkt. Vad vill då allmänheten? När UNT undersökte saken inför valet 2014 var de som sade nej till biltrafik, tillsammans med dem som sade nej till en bro, betydligt fler än dem som sade ja till en bro med bilar. Det var några år sedan och planerna för Uppsalas expansion har blivit mer konkreta sedan dess. Ingen vet vad folk skulle tycka i dag.
När Årike Fyris väl har blivit reservat är tanken att få med det på Unescos världsarvslista som ett unikt arv av Carl von Linné. En plym i hatten för Uppsala om det blir verklighet. För att komma fram i frågan måste politikerna väga Uppsalabornas krav på framkomlighet mot kravet på att skydda ett framtida världsarv från allt för mycket miljöpåverkan. Ingen lätt ekvation i en stad på tillväxt. Blomsterkungen både ler och våndas inför det som komma skall.